som arbeta med bergsprängning, förordningen
noga följes och endast tändning med knall-
hatt och stubintråd begagnas vid dymamit-
skott!
Beträffande timmerhandetln,
skrifver en, korrespondent från Kristiania till
Göteborgs Handelstidninng, äro, efter hvad jag
låtit mig berätta, våra trälasthandlare icke
på långt när så sangviniska som de inorra
Sverige, hvilka i tidningarne meddela,
att de franska trälasthandlarne nästan intet
lidit af kriget samt derför äro färdiga att
mottaga våra plankor och bräder. De af våra
grossörer, som skrifvit till sina kunder i
Frankrike, ha ofta ej fått svar eller ock
bref af följande innehåll: CMin bokhållare,
som måste ingå i Bourbakis armå, är drif-
ven in på schweiziskt område och fången
derstädes; min kassör stupade i slaget vid
Orleans; min kompanjon är krigsfånge i
Berlin; hela mitt kontor är för närvarande
upplöst oo. s. v. — Emellertid anser man
troligt, att det skall bli stark efterfrågan
efter trälast sedan förhållandena i Frani-
rike något efter freden fått tid att konsc-
lidera sig; ren högst få af våra grossör:r
våga ännu att spekulera härpå.
Ponson du Terrails begraf-
Ring bevistades af alla journalister i Bor-
deaux. Hans hustru och detter samt hans
72: år gamla moder, hvilken vid underrät-
telsen om sonens sjukdom rest 200 lieues
för att få se honom, men kom för Bent,
voro bland de sörjande. Paul Dalloz, utgif-
vare af Moniteur, till hvars följetong den
aflidne lemnat talrika bidrag, höll liktalet,
i hvilket han skildrade den aflidnes märk-
värdiga arbetsförmåga och omnämnde att
han i Patis alltid? plägat gå till sängs kl.
9 och. stiga upp kl.. 3, och .att.alla hans
romaner blifvit skrifna mellan kl. 5 och 10
på morgonen. Största och bästa. delen: af
dagen använde han i det sociala lifvet, och
man skulle mycket väl kunnat taga honem
för en person, söm äldrig arbetade; ehuru
hans tanke alltid gjorde anmärkningar,
hvilka han på de tidiga morgonstunderna
anförtrodde åt papperet. ERRORS