— 10 —
kande komma fram der elefanterna gått före
oss utan måste återvända med oförrättadt
ärende.
Sedan vi, fortsättande resan till Okatatus,
i två dagar varit utan vatten, lyckades jag
skaffa oss sådant derigenom att jag fångade
en damara-qvinna och ålade henne att visa
mig vägen till närmaste vattenställe. Gång-
stigen som vi följde — jag ech qvinnan —
ledde förbi den plats der bennes stam vistades.
Så snart männen blefvo mig Varse, skyn-
dade alla att fatta sina bågar, och det var
hardt nära att de bunnit skjuta på oss, innan
vi genom höga rop lyckades upplysa dem om
att vi voro värner. De lugnade sig, så snart
de vid närmare, påseende funno att jag var
en hvit man, samt talade om att de tagit
mig för en namak; och en sådan bar aldrig
något förbarmande med en medlem af damara -
stammen, utan dödar honem som en hund,
ifall han kan få tillfälle dertilll Den nu
ifrågavarande stammen hade aldrig varit i
beröring med några hvita menniskor, och då
jag nu sade åt höfdingen att de hvita aldrig
komma till deras land för att göra invånarne
något ondt, utan endast för att jaga, blef han
högst belåten.
Två timmar sednare kommo våra vagnar
och följeslagare efter till stället, och dagen
derpå fick hela stammen se huru vi sköto
giraffer:
Dessa vilda menniskor befunnos ej ha det