ifrigt omkransade och förskönade det torftiga komministerbostället. Hon hade redan vid sju års ålder visat ovanliga prof på denna härmningsförmåga, och af sin mor, som var en talangfull tecknerska, fått sin första undervisning i färgers blandning och behandling. Ett och annat konstmessigt arbete af den unga flickans hand hade till och med redan banat sig väg till länets residensstad, och der funnit förtjusta, om också njuggt betalande afnämare, och Gundla hade på detta sätt mången gång, om ock i liten mån, kunnat lindra sin fars ckonomiska bekymmer. Emellertid tyckte pastor Hjort, att hans dotters konstfärdighet var en verklig himmelens gåfva, ty om han skulle falla från de gina, kunde hans älskade Gundla måhända lättare förtjena sitt bröd med sina skickliga hinder än med sitt intelligenta hufvud. I alla hänseenden hade hon en dubbel utsigt till fortkomst, ty artificiella blommor skulle alltid fiona köpare så länge lyx och fåfänga, för att inte tala om skönhetssinne, funnos till på jorden. . Gundla hade fått beställning på en balprydnad från sjelfva herresätet Munkanäs, och sjelfvaste dess från Frankrike nyligen hemkomna fröken, enda dottern till den omätligt rike kammarherren v. Dörben, som rädde om en landsträcka i orten, så stor som ett litet tyskt furstendöme. Hon hade till och med