ter afskjötos mot St. Julien och en bondgara
antändes. Mairen i St. Julien togs tillfånga.
De fyra fångarne från föregående dagen blefvo
skjutna.
kd x
I en officiel rapport från andra tyska armån
(Fredrik Karls) läses, bland annat: Befolk-
ningen har redan börjat guerillakriget mot
våra trupper, och i synnerhet i trakten af
Orleans predikas det formligen af presterna.
Till bevis härpå anföras några ställen ur ett
bref, som biskopen af Orleans, Dupanloup,
offentliggjort (och som af oss häromdagen med-
delades) i detta predikas formligen det heliga
kriget, talas om Attila o. s. v. — Under da-
garna frän den 21 november, då hufvudqvar-
teret var i Pithiviers, föreföllo täta rekogno-
sceringar, mest under stora svårigheter. Från
alla håll, från hvarje gård, gaf man eld på
kavalleristerna; den ensamme iordarbetaren
bortkastar spalen då de nalkas, griper sin
bössa, som ligger bredvid honom på marken,
och skjuter; hvarje hus blir en liten fästning,
varje blåtröja en frijigare. Dagligen införas
sådana till general. kommendanten, som eger
att afkunna krigsrätts dom i sädana fall; ofta
införas jemte dem prester, dels såsom anstif-
tare, dels såsom gerningsmän. Hvar och en,
som nträffas med gevär i hand, straffas med
döden.
or
I franska tidningen Moniteur offentliggö-
res en statistik öfver de franska generalerna,
af hvilken framgår, att af de 79 generaler,
hvilka vid krigets utbrott voro i aktiv tjenst,
återstå endast 13. De öfriga äro fångna, döda
eller sårade, med undantag at Fleury. Gene-
ralerna du elles de Paiadine och La Motte
Ronge voro redan före kriget pensionerade.
Den 29 november skrefs från Epernay:
Omfattande förberedelser vidtagas redan för
Paris kapitulation, som man antager skola in-
träffa inom få veckor. Som antalet af fran-
ska krigsfångar i Tyskland redan är så stort.
att det icke lämpligen kan förökas, har man
beslutat, att Paris besättning, då den genom
kapitulationen blir krigsfängar, skall föras till
det bekanta lägret vid Chälons. Redan nu
vidtagas derför alla möjliga törarbeten för att
sätta lägret i stånd att upptaga 50- 60.000
krigsfungar och äfven för att hålla nödiga förråd
af lirsmedel i beredskap för dem. fantliga
transporter af bröd och fläsk framskaffas med
jernväg till närheten af Paris för att komma
den genom hunger till kapitulation tvungna
staden till hjelp, så snart den en gång öpp-
nat sina portar. Att jernvägen redan nu kan
befaras ända till Lagny, 2 mil från Paris, är
i detta afseende af allra största nytta.
x x x
Fp Wachenhusen, som åtföljer den armå, hvil-
ken står under storhetigens af Mecklenburg
befäl, skrifver den 26 november, bland annat:
Tyvärr ha de senaste dagarnas strider, obetyd-
liva i förhållande till de stora slag, som
redan utkämpadts, tvungit till många hårda steg
mot den beväpnade befolkningen. Vara soldater
vilja icke längre gifra pardon; i sin förbitt-
ving känna de knappast något medlidande, då
de se bönderna i handgemäng eller hoptals
fånga dem i deras blå tröjor med mobilzar-
dets galoner på byxorna. Soldaterna veta, att
det är bönderna, som dagligea från sina bak-
håll nedskjuta deras kamrater, och göra der-
för procession kort med dem. ZLandtbefolknin-
gen griper allt.mer och mer till vapen; dess
motstand är vanmäktigt, de känna och tillstå
redan detta sjelfva, och dock drifver dem
f.natismen (fosterlandskärleken?) oupphörligt
till nya ytterligheter. Man mäste se de för-
krossade, förtviflads minerua hos fångarne, då
de i hundratal bortföras, under det att
qvinnorna jemrande och vridande händerna stå
i dörrarna, ila in i kyrkorna för att bedja för
de olyckligas räddning ut preussarnes händer
— man måste se detta, för att kunna uppfatta
allt- det elände, som detta nationalmotstånd
bringar öfvar Frankrike, Och likvisst gripa
de som lyckligen undkomma ur fångenskapen
åter till geväret för att så mycket säkrare gå
sin undergävg till mötes. I flera byar har
jag varit vittne till de mest upprörande sce-
ner. Fäder, söner ha af bäjrare celler preus-
sare borisläpats såsom tillfångatagna mobil-
gardister: i spiseln hade sedan åtta dagar
ngen sld varit tänd, kall låg askan i kaminen,
intet bröd i hela byn — hvad skall det blifva
at alla dessa olyckliga och hur mycket elände
kriget ytterligare draga öfver dem, om
cke siart tager slut!
Franska flyktingar från Tyskland.
I Journal de Litge läses:
Vi berättade för några dagar sedan om en