ter afskjötos mot St. Julien och en bondgara antändes. Mairen i St. Julien togs tillfånga. De fyra fångarne från föregående dagen blefvo skjutna. kd x I en officiel rapport från andra tyska armån (Fredrik Karls) läses, bland annat: Befolkningen har redan börjat guerillakriget mot våra trupper, och i synnerhet i trakten af Orleans predikas det formligen af presterna. Till bevis härpå anföras några ställen ur ett bref, som biskopen af Orleans, Dupanloup, offentliggjort (och som af oss häromdagen meddelades) i detta predikas formligen det heliga kriget, talas om Attila o. s. v. — Under dagarna frän den 21 november, då hufvudqvarteret var i Pithiviers, föreföllo täta rekognosceringar, mest under stora svårigheter. Från alla håll, från hvarje gård, gaf man eld på kavalleristerna; den ensamme iordarbetaren bortkastar spalen då de nalkas, griper sin bössa, som ligger bredvid honom på marken, och skjuter; hvarje hus blir en liten fästning, varje blåtröja en frijigare. Dagligen införas sådana till general. kommendanten, som eger att afkunna krigsrätts dom i sädana fall; ofta införas jemte dem prester, dels såsom anstiftare, dels såsom gerningsmän. Hvar och en, som nträffas med gevär i hand, straffas med döden. or I franska tidningen Moniteur offentliggöres en statistik öfver de franska generalerna, af hvilken framgår, att af de 79 generaler, hvilka vid krigets utbrott voro i aktiv tjenst, återstå endast 13. De öfriga äro fångna, döda eller sårade, med undantag at Fleury. Generalerna du elles de Paiadine och La Motte Ronge voro redan före kriget pensionerade. Den 29 november skrefs från Epernay: Omfattande förberedelser vidtagas redan för Paris kapitulation, som man antager skola inträffa inom få veckor. Som antalet af franska krigsfångar i Tyskland redan är så stort. att det icke lämpligen kan förökas, har man beslutat, att Paris besättning, då den genom kapitulationen blir krigsfängar, skall föras till det bekanta lägret vid Chälons. Redan nu vidtagas derför alla möjliga törarbeten för att sätta lägret i stånd att upptaga 5060.000 krigsfungar och äfven för att hålla nödiga förråd af lirsmedel i beredskap för dem. fantliga transporter af bröd och fläsk framskaffas med jernväg till närheten af Paris för att komma den genom hunger till kapitulation tvungna staden till hjelp, så snart den en gång öppnat sina portar. Att jernvägen redan nu kan befaras ända till Lagny, 2 mil från Paris, är i detta afseende af allra största nytta. x x x Fp Wachenhusen, som åtföljer den armå, hvilken står under storhetigens af Mecklenburg befäl, skrifver den 26 november, bland annat: Tyvärr ha de senaste dagarnas strider, obetydliva i förhållande till de stora slag, som redan utkämpadts, tvungit till många hårda steg mot den beväpnade befolkningen. Vara soldater vilja icke längre gifra pardon; i sin förbittving känna de knappast något medlidande, då de se bönderna i handgemäng eller hoptals fånga dem i deras blå tröjor med mobilzardets galoner på byxorna. Soldaterna veta, att det är bönderna, som dagligea från sina bakhåll nedskjuta deras kamrater, och göra derför procession kort med dem. ZLandtbefolkningen griper allt.mer och mer till vapen; dess motstand är vanmäktigt, de känna och tillstå redan detta sjelfva, och dock drifver dem f.natismen (fosterlandskärleken?) oupphörligt till nya ytterligheter. Man mäste se de förkrossade, förtviflads minerua hos fångarne, då de i hundratal bortföras, under det att qvinnorna jemrande och vridande händerna stå i dörrarna, ila in i kyrkorna för att bedja för de olyckligas räddning ut preussarnes händer — man måste se detta, för att kunna uppfatta alltdet elände, som detta nationalmotstånd bringar öfvar Frankrike, Och likvisst gripa de som lyckligen undkomma ur fångenskapen åter till geväret för att så mycket säkrare gå sin undergävg till mötes. I flera byar har jag varit vittne till de mest upprörande scener. Fäder, söner ha af bäjrare celler preussare borisläpats såsom tillfångatagna mobilgardister: i spiseln hade sedan åtta dagar ngen sld varit tänd, kall låg askan i kaminen, intet bröd i hela byn — hvad skall det blifva at alla dessa olyckliga och hur mycket elände kriget ytterligare draga öfver dem, om cke siart tager slut! Franska flyktingar från Tyskland. I Journal de Litge läses: Vi berättade för några dagar sedan om en