mot hvilken Meteor stridde, är nästan dubbelt
så stor som denna, men ingendera för mer än
3 kanoner; Bouvet är nemligen ett fartyg af
607 tons med maskiner af 130 hästars kraft,
hvaremot Meteöor drager blott 326 tons och
har 80 hästkrafters maskin. (Men är den icke
af jern eller lätt bepansrad?)
Enligt ett sednare telegram räckte striden
en timma. Meteoren kunde icke förfölja
Bouvet, emedan dess propeller blifvit ska-
dad. Å den förra blefvo tre man dödade och
en sårad samt å den sednare en man dödad
och flera sårade. Båda fartygen återvände
till Havana för att reparera de skedda ska-
dorna och sedan börja striden på nytt.
Bazaines försvar.
En korrespondent till Newyork Herald med-
delar i en skrifvelse från Kassel ett samtal,
som. han haft, med marskalk .Bazaine, Af
denna korrespondens, hvars innehåll väsent:
ligen stämmer öfverens med berättelser från
andra sidor, framgår, att Bazaine icke prokla-
merade republiken i Metz, derför att han då
icke längre skulle ha kunnat lita på sina bästa
trupper. . Han meddelade armån att kejsaren
var i fångenskap, att kejsarinnan och kejser-
liga prinsen hade lemnat Frankrike och att
general - Trochu stod i spetsen för den: natio:
nela försvarsregeringen; deremot beslöts i ett
krigsråd att icke offentliggöra namnen på re
geringens medlemmar. Bazaine hade svurit
kejsaren och kejsarinnan trohet, och hvarken
han eller hans kamrater skulle någonsin er-
känna en annan regering, med mindre de förut
hade blifvit lösta från sin ed till regeringen.
Marskalken hade oatbrutet meddelat regerings-
komiterna i Paris och Tours berättelser om
förhållandena i Metz, men aldrig erhållit något
svar från dem. Han tvangs af hungersnöd
att öppna underhandlingar med fienden, men
om än sådan nöd icke hade varit för handen.
skulle han ha gjort det samma, den dag han
erfor, att icke republiken utan massan hade
makten i Paris, Lyon och Marseille, att man
hånade armån och smutskastade de mäns minne.
hvilka han ärade. För öfrigt beslöts kapitula-
tionen af ett krigsråd och icke af honom en-
sam. Sedan brödrationerna hade nedsatts från
500 till.300 och sedan till 250 gram om dagen,
underrättade general Coffinigres. dåen 9 okto-
ber att förråden kunde räcka blott en vecka
till. Man hade dagligen slagtat 350 hästar, af
hvilka 50 lemnades.- till. stadens. invånare.
Sedan den 12:te hade hållits ett krigsråd, i
hvilket man kom öfverens om att mått och
steg borde vidtagas till en kapitulation, fick
marskalken af prins Fredrik Kärl tillåtelse att
afsända general Boyer till tyska hufvudqvar-
teret i Versailles. Genom general Boyer före-
slog marskalken, att han skulle marschera från
Metz med sin ärmå, mot att armåön gåtvesitt
hedersord på ått icke möra strida mot tyskarne
i nörvarande krig; han skulle äfven få tillstånd
att sammankalla lagstiftande kammaren eh
skydda den mot ett uppenbart anfall frår
massans sida. Bismarck skall ha varit villig
att ingå på Bazaines vilkor, men Moltke för-
kastade dem, då han var at den åsigt, att Ba
zaine icke skulle kunna förhindra att en mängd
af hans trupper deserterade, och dessa solda-
ter skulle då blott tjena till att föröka fri
skyttarnes styrka. Den 18:de voro förråden
staden så godt som slut, men man höll detta
öaktadt ut ytterligare åtta dagar under oer:
hörda lidanden. Den 26:te hölls sista krigs-
ridet, i: hvilket beslöts att kapitulera för att
förekomma förlust af ännu flera menniskolif.:
SSR SRS TEA a Rn ole Me ler a, ror va Red SN BET ft LSE FART RET RTR RR