— 42 —
Äggen rullade i vattnet,
EZ Äggen föllo ned i stycken.
Nedra delen utaf ägget
Urspreng blef: för låga jorden;
F KÖfra delen utaf ägget
k . Bief den höga, öppna himlen;
sn Och af andra äggets stycken,
3 Verdo stjernorna på himlen;
Af det hvita utiägget,
Blef då solen med sin värma;
Af det gula uti ägget,
Deraf månen med sitt nattsken,
— En underlig myt, den der, sade fru Ka-
tarina, när Palo slutat, men den eger djup
betydelse, det medgifver jag. Och skulle vi
hedja gamle Palo, som eger ett så stort för-
råd af gamla: fabler, att berätta 0ss endast
fjerdedelen, finge vi allt taga natten till hjelp.
må skiljas nu; gamle Palo får ligga isalen,
au har väl sagt till Anna att ställa i ordning
en säng åt hödom, Alphild?
— Snälla mamma, det har iag glömt, ut-
ropade den unga flickan och sprang upp för
att efterkomma tillsägelsen, då Palo höll henne
tillbaka, i det han sade!
— Gör er inte besvär för min skull; jag
går väl ned till Pekka. Dessutom har jag
större lust att vaka i natt.
— Vuaka, utbrast fru Katarina, och ställde
sig framför gubben, hvarför skull ni vaka?
— Åh, inte för någonting, svarade Palo
ebesväradt, jag tycker nattluften är så upp-