Lybskä demonstrationer mot
svenskar, Blekings-posten berättar om:
beklagliga oeh fördömelsevärda yttringar af
ovilja met Sverige och om myndigheternas
i Liibeck -kräftiga stäfjande af tillämnadt
våld: :
Ångfartyget Bore har under sitt uppe-
håll i Travemiinde och Libeck förliden vecka
varit utsatt för åtskilliga !obehag från be-
folkningens sida, hvilka till och med hotade
ätt antaga en temligen allvarsam karakter.
Befäl och besättning å ångaren öfveröstes
med smädelser af de tyskar, som kommo
ner till kajen, hvarest Bore låg förtöjd,
och skymfliiga åtbörder af gröfsta beskaffen-
het vankades från morgon till afton. Allt
detta. både i Travemiinde, vid färden upp-
för Traven och i Libeck. Dagen före far-
tygets afresa från sistnämnde stad hade på
husknutarne uppslagits stora plakater, i
hvilka Liibeckerboarne uppmanades att ofre-
da Borel, Att äöma af sinnesstämningen
bland pöbeln, Skulle denna uppmaning. san-
nolikt hafva blifvit till punkt och pricka
åtlydd, om icke ordningsmakten på stället
kräftigt uppträdt till lugnets skyddande. En
stor polisstyrka var utkommenderad till af-
styrande af allt ofog, och sista dagen Bore
låg i Läbeck förblefyo såväl fartyg som
befäl och besättning fredade. Vid afresan
haglade dock, likasom vid ankomsten, glåp-
ord och SVerdammten Schweden4 var li-
beckarnes sista afskedshelsning till den
svenska ångbåcens passagerare och besätt-
ning. . -
Andersson, Pettersson och
Lundström gå i afton för 232:dra
gängen öfver Södra Teaterns tiljor. Den
lycklige bearbetaren af detta, lustspel, hr
Hodell—Lundström, tager. på samma gång
afsked från, scenen och från den Lundström-
ska skepnaden. Sjelfmant erbjuder sig då
ett tillfälle att kasta en återblick på förfat-
taren—skådespelarens bana. Föga anade
väl .unge Hodell när han laborerade med
pharmacie-studiosi-examen, att han skulle
blifva en. så omtyckt lustspelsdiktare och
kuplettförfattare, att han skulle komma att
bereda allmänheten piller i den lekande for-
men ;.och arbeta på att kurera det sjuka
samhället med salfvor af infall. Men se-
dan .-han , efter eget recept kokat ihop ett
stycke. Rum att. hyra och den 12 april 1860
4 detsamma debuterat, äfven som skådespe-
large, på A. Selinders anspråkslösa teater i
Davidsons, norra paviljong, fann han sig för-
anledd att utbyta apotekets stöt, vasa och
inventarier mot pennan och den komiska
masken. Förvärfvade han på den vägen
jeke nägra apoteksprivilegier, så vann han
deremot nära nog monopol som dramatisk
skämtare. Sjutio mer eller mindre stora
och välskapade teaterbytingar, somliga egna,
andrå upptagna barn, ha sedan den tiden
skapats och föstrats i hans fruktbara bjerna.
De första barnen visade sig just icke slät-
kammade, väl borstade och eleganta, de voro
en smula gåämins. Men tiden har lärt de-
fas. pappa mycket godt. Han ansar ungarne
bättre. De hafva mer och mer lyftning. Och
detta har han att tacka sig sjelf för. Åt-
minstone har kritiken icke hjelpt honom,
Den har låtit horoih utveckla sig fritt som
träden i vildmarken till dess kronan komr
mit högt till väders, då recensentsaxarne.
börjat sättas i rörelse. Och det skall nog
icke heller skåda växtligheten och fasonen.
Ingen blir för gammal att gå framåt.
Som skådespelare har hr Hodell skördat
bifall mest såsom postvaktmästaren Qvist i
Bort med stånden, såsom korpral Huggare
i SGuldbröllopet, tolfman Hiibinett i Löjen
och Tårar, veteranen Pistol i Kungens
Da. Till slut blef han Lundström, och
som Lundström ger han i afton upp andan
som skådespelare. Vi befara att alla biljet-
ter äro utsålda när detta blad kommer våra
Stockholmsläsåre tillhanda. Vi beklaga!
Den äldsta boken på Wester-
ås bibliotek, nu jemnt 400 år gam-
mal, är kyrkofadern Augustini berömda ar-
bete De pcivitate Dei, tryck i Rom 1470 i
stor folio och sannolikt det enda exempla-
ret I Sverige af denna upplaga. I Streng-.