Två tappra stridsmän,
hyilkas namn varit nära förenade med detta
ig, ha nu dragit sig tillbaka från krigsare-
nan — Ubhrich, från Strasbourg, som på sitt
hedersord: fått. begifva sig till Tours, der. ly-
sande ovationer gifvits till hans ära, och Stein-
metz, som från Metz öfvergått till en guver-
nörspost i Preussen, Uhrich, som är född i
Phalzbourg 1802, har erhållit sin första mili-
täriska bildning. i S:t Cyr och upphöjdes i
krimkriget till: rangen af: divisionsgeneral. För
tre år sedan drog han sig tillbaka ur den ak-
tiva tjensten, men vid krigets utbrott erbjöd
han åter sin tjenst till: fosterlandet och ut-
nämndes, till kommendant i: Strasbourg. Han
är gift med en tyska och under belägringen
vistades hans maka i Baden. — Bteinmetz
det gamla lejonet från Skalitz är en soldat
at Blächers typ, längtande efter bataljer; har
han fått en höflig dimission, emedan han
ieke. kunde hålla. sin. stridålust under nog
sträng kontroll. När helst Steinmetz såg fien-
den, kunde han ej underlåta att våga en ba-
talj med honom. Men slå hårdt och slå all-
tid är ej en maxim, som står i gunst hos ge-
neraler af grefve Moltkes skola, hyilka ej
finna behag i att deras visa och storartade
kombinationer störas af underordnades oöfver-
lagda handliogar. Det säges, att mer än en
gång, då Moltke höll på att utföra en opera-
tionsplan, grundad; på de. principer, som så
lyckligt blifvit använda vid Sedan, korsade
Steinmetz stridsifver hans beräkningar och ge-
nom att anfalla för snart reducerade han en
eljest fullkomlig seger till hälften. Enär
Steinmetz var öfverbefälhafvare för armån,
fanns. det intet annat alternativ än att bibe-
hålla honom i sin position eller hemsända ho-
nom, och det sednare alternativet har nu blif-
vit användt. Han behöfver ej beklaga sig, ty
han har deltagit i några af årkundradets stör-
sta bataljer. En soldat, som började sin strids-
bana i slaget vid Leipzig och kommenderade
en arm6, vid: Gravelotte, kan nu med: ära
sticka sitt svärd i äkidan;
.
En fransk landsortstidnings omdöme
om de tyska officerarne.
De preussiska officerarne hafva två stora
företräden framför våra: de känna noga geo-
grafien och nejdernas topografi, och förstå att
skaffa sig lydnad: Hvem af våra officerare,
ifven om hän är född i detta departement
(Aube) vet, att Aubefloden kan passeras till
fots mellan Arcis. och Villette? En preussisk
fficer visste det och skickade fyra ulaner för
tt undersöka vadet . . . En preussisk soldat
nade tagit ett äpple i en trädgård: uti Coclois.
På en officers befallning blef han för detta
mnatteri. inspärrad i ett stall, och der bevakad
f en skiltvakt. tilldess truppen. aftågade.
,
Å andra sidan, En belgisk tidning erinrar,
tt då fransmännen år 1794 besatte Belgien,
fter slaget vid Fleurus, utskrefvo de ej blott
verhörda leveranser af lifsmedel, kläder m. m.
tan lade äfven på det redan förut utsugna
illa landet en brandskatt af 80 millioner frank.
Deraf kom ensamt på Briissel 5 millioner, som
kulle betalas inom 24 timmar. När ej mer
in en half million hade kunnat hopskrapas på
vå dagar, blefvo 152 borgare satta i fängelse
ch qvarhöllos der två månader tills fulla be-
oppet var erlagdt,