Politiska nyheter.
Napoleons manifest är till hufvudinnehål-
löt redan kändt af en tidning i Wien Neue
ffeie Pressel. Detta blad har ofta under-
rättelser i första hand från diplomater, och
döt är icke omöjligt att den nu är riktigt
underrättad. Tydligt är i allt fall, att hvad
tidbitgen låter Napoleon ämna säga, är just
hvad han i sin nuvarande ställning antag-
ligast skall säga.
Dot heter:
Napoleon uppmanar fransmännen, hvilkas
historia på det innerligaste är sammanvuxen
med hans egen, och hvilka med honom de-
lat lycka och olycka, att återvinna sin
fattning, hvaäröm äfven hån bemödar sig.
Härefter följer en framställning af kri-
gets uppkomst och af orsakerna till det
olyckliga sätt, hvarå armån fördes ända
till olyckan vid Sedan. Kejsären väl-
tår icke hela skulden på andra, men icke
höller främställer han sig sjelf såsom den
enle eller ens def mest felaktige. Han
förmanar natiofen att sluta fred, varnande
henne för den med dubbelt förderf hotande
fåran som ligger i krigets fortsättande mot
en stridsfärdig, välrustad fiende, under det
att ett inbördeskrig hotar att utbryta i följd
af anaärkien inom landet.
Härefter öfvergår kejsaren till att erinra
om de Hårda slåg och stora förluster Frank-
rikö i förra tider lidit utan ått fördenskull
blifva neddraget från sin ställning somstor-
måkt, och han kländrar starkt de män,
hvilka begagnat sig af hans och folkets
olycka till att Tfycka åt sig makten och göra
sig till förtädare mot fäderneslandet (!!).
Slätligen yttrar kejsaren, i det han prisar
folket för dess fosterländska nit och armån
för dess tapperhet, att han af fransmännens
gödå förstånd väntar att de snart skola
återvända från sin (republikanska) villfa-
relse (!!).
Är detta referat af det väntade manife-
stet riktigt, så vittnar det om att Napoleon
redan återvunnit sin fattning och att han
både vid Sedan kar spelat och fortfarande
på Wilhelfishöhe sköter sina kort med stor
skicklighet.
Inrikesministern Gambetta har utfärdat föl-
jande proklamation:
CMedborgare! I dag skrifva vi den 21
september. För 80 år sedan, på samma dag,
grundlade våra fäder republiken och svuro
hvarandra att lefva fria för de främlingar,
som inkräktat fäderneslandets heliga jord,
eller att falla i striden. De höllo sin ed;
de segrade, och 1792 års republik har i
männens minne qvarstått såsom en symbol
af hjeltemod och nationel stolthet. Den på
stadshuset under det entusiasmerade ropet:
Lefve republiken! tillsatta regeringen kunde
icke låta denna dag gå förbi, utan att helsa den
såsom ett stort exempel. Måtte den mäk-
tige ande, som besjälade våra fäder, också
genomtränga ogs, och vi skola segra! Låtom
oss i dag ära våra fäder och låtom oss, lik-
som de, förstå att tilltvinga oss segren, i
det vi bjuda döden trots! Lefve Frankrike!
Lefve republiken!
Från Rom telegraferas den 26 september:
Folket har förstört COsservatore Romanos
tryekeri. Cadorna innehar också den poli-
tiska makten och regerar i egenskap af
kunglig kommissarie. Bestående lagar för-
plifva tillsvidare oförändrade. Rättvisa ski-
pas i Victor Emanuel den 2:dres namn,
konung af Italien med Guds nåd och fol-
kets vilja. Sedan kardinal Antonelli tagit
afsked från statssekreterare-embetet, har kar-
dinal Capalti intagit hans plats.
Af de i Tuilerierna funna papperen är
första häftet redan utgifvet. Deri förekom-
mer, bland annat, ett bref från Jecker, som
för. mexikanska frågan och som lär inne-
hålla mycket komprometterande upplysnin-
gat om. den aflidne hertigen af Morny, som
deltagit i denna olyckliga affär.
Säsom ett bevis på hur franska hofvets
skyddslingar skötte sina affärer, berättar
äCloche, att Clement Duvernois, så länge
han utgaf SPeuple frangais, dagligen åfre-
geringen grn Are 20,000 stämplade tidnings.
blad; Pi salg afsatte emellertid
Enea Qförpstlarr BER om dagen ; de
öfriga 12 till 14, 000 stämplade bladen sålde