stället trupperna mycken skada. De borttaga
i vaggonerna och qvarteren de bästa platserna
för de sårade, öfverfylla värdshusen, så att
officerare och - soldater, hvilka der kontant
vilja köpa sin mat, icke kunna tå plats; de
förtära de i några trakter redan mycket knappa
lifsmedlen, uppreta ofta befolkningen genom
sina fordringar, göra, kort sagdt, ingenting
annat än ofog. Men äfven andra spekulanter
med alla möjliga varor komma nu hoptals in
i landet och taga upp platsen för trupperna
och i synnerhet för de sårade. Sak samma med
lustresande, hvilka blott störa med sin när-
varo och ännu mer inskränka det redan förut
knappa utrymmet, Så bo nu 8 ex. i Bru
math en engelsk turistfamilj, bestående af
man, fru och vuxna söner, som öppet tillstår,
att den endast rest dit för att se Strasbourgs
bombardement. Denna familj inskränker på
det otillbörligaste det redan förut knappa ut-
rymmet, och jag har flera gånger sett, att
läkare, officerare m. fl., hvilka kommit -:till
Brumath för att få ett ordentligt mål, något
som icke står dem till buds i de ötverfyllda
byar, der de äro inqvarterade, åter måst gå
sin väg hungriga, blott derför att hrr engels-
män timtäls upptagit alla platser vid bordet.
Sådana missbruk tarffa rättelse. Det krig,
som vi nu föra mot fransmännen, är en fruk-
tansvärdt allvarlig sak, kostar redan tusen
sinom tusens blod, är trots alla framgångar
ännu icke på långt när slutadt — man må
icke äfverlemna sig åt några sangviniska för-
hoppningar derom — och bör sannerligen icke
missbrukas till spekulationer af det ena eller
andra slaget eller till onödiga lustresor. Blött
en energisk öch rutinerad polis förmår att
skydda häremöt.
Ett annat groft missbruk, som mycket be-
drifves, är att uthänga hvita fanor med rödt
kors. Många fransmän hänga sådana fanor
ut genom fönstret och påstå, att de herber-
gera sårade och icke behöfva taga mot någon
inqvartering, men då man ser närmare efter,
finnas alls inga sårade, Äfven från vagnar
uthävger man sådana fanor för att skydda
dem från att tagas i beslag för tramsporter.
Luftballongspost.
Underprefekten i Neuchateau (en stad i
departementet Vosges, sydvest från Toul,om-
kring 10 svenska mil från Metz) har till krigs-
ministern i Paris afsändt följande skrifvelse
om anträffandet af en ballong, som kommit
från Metz: -
Neuchateau den 16 september 1870,
; kl. 11.45, aftonen.
I afton omkring half 7 anträffades en liten bal-
long, med en under den fästad gondol, i en spe
dunge på territoriet Pargny-sous-Mureaux, 10 ki-
lometrer från Neuchateau. I gondolen var om-
sorgsfullt fastbundet ett paket, betäckt med vaxadt
tyg. Man öppnade det och läste först på ett stycke
pergament en skrifvelse, daterad denna morgon
en 16 september, undertecknad af general Coffi-
nidres, kommendant i Metz, och förseglad med
hans sigill, i hvilken skrifvelse denne officer an-
håller att den person, i hvars händer paketet
komme, ville genast inlemna det på närmaste fran-
ska postkontor. Mairen i Pargny, som underrät-
tades om fyndet, skyndade sig att efterkomma ge-
neralens önskan, och han inlemnade det på post-
kontoret i Neuchateau. .
Omedelbart underrättad härom, begaf jag mig
genast dit; i det vaxade omslaget fann jag åtta
olika paketer, inneslutande omkring 5,000 små
bref, adresserade från Metz af våra soldater till
deras familjer. Hvarje bref bar samma dimensio-
ner, är 6 centimetrer bredt och 8—9 centimetrer
långt. Under tre timmar voro postmästaren och
Jag sysselsatta med att läsa ett stort antal af bref-
ven, för att möjligen kunna få veta nyheter, som
kunde vara af nytta att komma till er kännedom.
Jag meddelar här och sammanför utdrag ur en
mängd af dessa bref, hvilka förefallit mig vara de
vigtigaste.
Ballongbref den 16 september, kl. 8 på morgonen.
Vi äro fortfarande innestängda i Metz, sedan en
månad snart. Oss fattas ingenting. Cernerade se-
dan den 17. Men varen lugna, vi skola komma
ut om några dagar. Vi ha ej hunger eller tarsot
här. Armån är i godt tillstånd, intet fattas oss,
utom nyheter. Vi äro blokerade sedan bataljen
vid Gravelotte. Preussarne stå i Briey. Jag hade
skrifvit till er att jag afgick till Verdun, men vi
blefvo hindrade på vägen. Staden innehar ännu
mycket förråder, ingen sjukdom finnes här. i
ha ännu öfverflöd af förråder i staden. Jag af-
vaktar händelserna med lugn, skrifver general Jo
livet till marskalk Vaillant.
Vi ha ej haft någon sammanstötning med fien-
den sedan den 1 september. Vi kampera i Metz
omgifningar under forterna, vi sakna ingenting.
Vi lefva i öfverflöd, jag trot att jag håller på att
bli fet. Instängningen är sträng, men vi sakna
intet. Hvad man än kunnat säga, så har Bazaines
arm icke blifvit slagen. Vi ör segrat den 14,
den 16. den 18 augusti, den 31 var framgången
fullständig och ännu är det inte slut. När ögon-
blicket är inne för genombrytning, skola vi göra
Al HM
dan tillatåändat rv frörtriä ffliot 73 hennes