väl är detta raka motsatsen till hvad jag
åsyftat. Jag har velat gifva en lexa åt
der, som i tid och otid pladdra bredvid
munnen, och man utpekar mig i stället så-
söm en hjertlös smutskastare mot dem, för
hvilkas både personer och politiska öfver-
tygelse jag hyser den djupaste sympati.
Lyckligtvis tror jag ej, att publiken upp-
fattar saken alldeles på samma sätt som
den stränge konstkritikern.
Ytterligare har en person talat om Xpöbel-
aktiga uttryck, hvilka han trott sig för-
nimma i någon scen. Häremot nödgas jag
på det kraftigaste protestera, ätida tills samme
person kan framdraga ett enda giltigt exem-
pel. Om ett eller annat så kalladt bång-
mål är liktydigt med pöbelspråk, hvad jag,
arme syndare, då måtte ha för ett skuld-
belastadt samvete! — Attidealisera på skåde-
banan är en estetisk regel, att ej säga nöd-
vändighet; men att framställa en åkare-
dräng i englakostym passar just ej i stycke.
Ändtligen har en liten skämtande kon-
frater ansträngt sig alldeles förtvifladt, för
att kunna gifva mig några lämpliga råd om
politisk öfvertygelse m, m. och slutat med
en påminnelse om den grekiska fabeln om
Ikaros. Jag får dock upplysa den värde
tuktomästaren att man nog kan vara i be-
sittning af politisk färg, om man också ej
är skarlakansröd framtill, men lik regnbå-
gen på de andra sidorna. Och hvad jem-
förelsen med Ikaros beträffar, är det alltid
en heder att någon gång ha kunnat flyga.
De finnas, som ha att tillgå lika snillrika
fäder som gubben Deedalos var, men hvilka
ändå aldrig kunna höja sig en tum från
stoftet.
Och nu får jag be om ursäkt för att ra-
derna kanske blifvit alldeles för många och
för det ovanliga deruti, att en teaterförfat-
tare tager sig friheten att helt ödmjukt göra
några anmärkningar till domstolens proto-
koll: Gunås så visst! födslosmärtan fram-
kallar missljud ibland; och för resten —
Hvar fanns det väl så hjertlös far,
I skönsta slott, i sämsta ruckel,
Som till sitt barn ej kärlek bar,
Om ock det stackars kräket var
Till verlden kommet med en — puckel?
Med största högaktning,
Frans Iodeull.