fliekan, tvärtom har jag infunnit mig för att
meddela er en nyhet. Ni vet väl att han är
oskyldig 7 ån ov
Grefven betraktade henne uppmärksamt,
öfvertygad om att det hårda slaget ribbat
hennes förstånd. I sådan händelse var åt-
minstöne hennes galenskap af det lugna
slaget.
— Jag har aldrig tviflat derpå, fortfor
Claire; inen efter hvad jag nu erfarit före-
finnås äfven de mest öfvertygande bevis derom.
— Menar ni väl hvad ni säger, mitt barn?
frågade grefven, hvilkens ögon förrådde det
liftigaste misstroende.
Fröken dArlange förstod den gamle ädlin-
gens tankar. Hennes sathtal med herr Da-
buron hade gifvit henne erfarenhet.
— Jag säger ingenting annat än hvad som
till punkt och pricka är sahnt, svarade Kon.
Just nw kommer jag från ransålkningsäbmaren,
herr Daburon, gom är en af min farmors vän-
ner och hvilken, efter att ha hört de upplys-
ningar jag hade att lemna, fullt och fast tror
på Alberts oskuld;
— Har han sagt er det, Claire! utropade
grefven. Mitt barn, är ni säker derom; be-
drager ni er icke?
-— Nej, min herre. Jag omtalade för ho-
nom något hvarom : han: och för öfrigt hela
verlden hittills varit okunnig och som Albert,
hvilken är en man af hedery icke kutide
Jag--lät honom veta att Albert tillbragt hela