Hrönika.
: Franska - republikens utrikesminister har
åter till Europa aflåtit en skrifvelse, som
vi tro att det skall sätta högre än hans
förra cirkulär. Liksom i detta erkänner han
äfven nu den sanning, som historien skall
inregistrera, att det är Frankrike som öpp-
nat detta krig, hvilket för detsamma blifvit
så- förderfligt; men han säger också med
rätta att det icke var franska folket som
ville detta krig, utan endast den personliga
styrelsen och en till största delen af henne
tillsatt kammare. Frankrikes fel är att det
fördragit en sådan styrelse. Vill man före-
skrifva det oantagliga vilkor, skall det lik-
väl försvara sig till det yttersta.
Redan några dagar efter republikens ut-
ropande har något meddelande skett mellan
den nya regeringen och den preussiska. Som
dessa regeringar icke hafva någon diploma-
tisk förbindelse har kommunikationen skett
genom Englands bemedling.
Hr Jules Favre säges vara färdig att
sjelf begifva sig till det tyska högqvarteret.
Det inses lätt att härförutan, eller u an att
från fransk sida någon önskan om fredsun-
derhandling. uttryckligt tillkännagifves, kan
någon sådan icke blifva öppnad. Det borde
vara att hoppas, att om hr Jules Favre hem-
ställer önskan om fred; Preussens regering
må visa sig högsint såsom segraren höfves
och - villigt ingå på förlikningsförslag som
göras af ett folk, hvilket undergått så stora
lidanden till straff för att det låtit sig af
den personliga styrelsenX föras i strid mot
ett grannfolk, med hvilket ingenting hindrar
det att lefva i den bästa sämja.
Under tiden bedrifvas å ömse sidor med
oförminskad ifver beredelserna till belägran-
det och försvaret af Paris. Frankrike har
en styrka, som uppgifves till 80,000 man,
utanför Paris för att oroa fienden. Den
tyska armån som nu är nära inpå staden
kan icke uppgå till mer än omkring 150,000
man, så länge 120,000 äro bundna vid Metz,
70,000 vid Strasbourg och sannolikt 100,000
man, vid de små franska fästena samt för
upprätthållandet af kommunikationslinierna.
Mot en så fåtalig belägringsarmå bör Paris
kunna länge hålla sig och tid vinnas till
underhandlingars bedrifvande.
De italienska trupperna hafva redan i fre-
dags besatt Velletri, som ligger blott 3 å 4
svenska mil söder om Rom. När de inrycka
der, kommer rkostatens befolkning att
sammankallas, cr att rösta huruvida den
vill vara e stat för sig under påfyens
välde eller mgå i det öfriga Italien med
Rom såsom dess hufvudstad. Att omröst-
ningen skall utfalla till förmån för det sed-
nare alternativet, tages af italienska rege-
ringen - för så gifvet, att den redan är fär-
dig att inkalla parlamentet för att erhålla
dess medgifvande att flytta regeringens säte
från Florens till Rom.