stånd att låta föra mig till en liten by vid
namn Pourru-aux-Bois, belägen några (franska)
mil från Sedan. Som jag är krigsfånge, kan
jag, på gränd af kapitulationsvilkoren, icke
ånyo taga tjenst under detta fälttåg; men då
jag efter den olycka, som har drabbat den
armå, öfver hvilken jag haft öfverbefälet, ön-
skar — på samma sätt som största delen af
armåns officerare — att dela mina soldaters
öde; vill jag, så snart mitt sår tillåter mig
detta — hvilket enligt läkarnes utsago skall
blifva fallet inom fyra eller sex veckor — af
de preussiska myndigheterna begära att! blifva
förd Hill hvilken som: Helst fästning i Tysk-
and:
Strasbourgs belägring.
Ett bref från Strasbourg, som omtalas i en
korrespondens till ITnudåpendance belge, lem-
nar några upplysningar om stadens hjeltemö-
diga försvar. Den del af befolkningen, som
icke kan deltaga deri, har med ett beundrans-
värdt mod underkastat sig att dväljas i fukti
källare eller i kloakerna, under det att råd-
huset och en stor del andra offentliga bygg-
näder stodo i lågor. Angåerde den af tele-
grafen omtalade affär, hvarvid belägrarne, En-
ligt berättelse från franska konsuln i Basel,
skulle mistat 10,000 man (?); upplyses det, att
general Uhrich hade utlagt en fälla för baden-
särne. Han lät nemligen en af stadens por-
tar stå öppen och låtsade, som om han äm-
nade göra ett utfall från fästningen. När m
å tysk sida märkte detta, sammandrogs skynd-
samt en stor massa badiska trupper i närhe-
ten af porten, men blef der bökstafligen. sön-
derkrossad af en dubbel rad kulsprutor.
I en korrespondens till Daily Telegraph
från belägringshären framför Strasbourg; da-
terad den 2 september, heter det:
Under den sednaste tiden har garnisonen
ådagalagt mycken raskhet och tillfogat beläg-
rarne åtskilliga förluster. Fyra tyska office-
rare, en öfverstelöjtnant, två kaptener och en
löjtnant, hafva fallit i natt och i går natt, och
besättningen i de främsta löpgrafvarne, både
infanteri och artilleri, har blifvit illa medfa-
ren. Det ena utfallet har töljt efter det an-
dra, men hvarje försök att förnagla kanonerna
har, ehuru det utförts med den största tap-
perhet, blifvit afvisadt af de preussiska och
badenska förposterna. Naturligtvis har tjen-
sten i löpgrafvarne blifvit mycket besvärlig,
sedan fransmännen :börjat göra utfall hvarje.
natt, och det manskap, som kommenderas till
denna tjenst, nedmarscherar hvarje morgon
med mycket allvarsamma afsigter. Affären!i
morse. var, i afseende på förlust på begge
sidor, den betydligaste, som hittils egt rum!
under belägringen. Det lyckades fransmännen
i den mörka och stormiga natten att öfver-
rumpla ett i grannskapet af den utom staden
belägna jernvägsstationen uppstäldt batteri,
och då-de tyska soldaterna i början trodde,
att det var deras egna soldater, som drogo
sig tillbaka från den andra paralellen för en
öfverlägsen fiendtlig styrka och derför icke
sköto, förrän det med stor häftighet och be-
stämdhet utförda angreppet öfvertygade dem
om deras misstag, var följden deraf en ovan-
lig förlust af döda och sårade. De kommo
dock snart ifrån sin öfverraskning, och efter
ett förtvifladt försök att förnagla några af ka-
nonerna blefvo fransmännen tillbakadrifna till
fästningens glacis, förföljda af preussiska
soldater, och efterlemnade 60 till 70 döda
mellan. paralellerna, Deras återtåg betäck-
re som vanligt af en häftig kanonad från val-
arne,
Tillståndet i Metz och Thionville.
Från sin korrespondent vid den preussiska
hären framför Metz har Daily Telegraph
mottagit en den 2 september daterad berät-
telse om. striderna den 31 aug. och den 1.
september. samt om. tillståndet i och omkring
Metz, enligt hvilken - berättelse, i strid mot:
andra uppgifter, mycken nöd skulle råda i.
Metz. Det heter i den i allmänhet opålit-
liga tidningen:
I dag ankom till det preussiska högqvarteret
med parlamentärflagg en officer af marskalk
Bazaines stab för att bedja preussarne om lä.
karehjelp. Hans berättelse om tillståndet i
Metz är förfärlig. Han säger, att den ofant-
liga mängden sårade, som ligga på hospitalen,
och det störa antalet döda hästar samt andra
smittämnen hafva framkallat en mycket elak-
artad yfusfeber. Då det är brist på proviant,
få trupperna icke tillräcklig föda för att mot-
stå sjukdomen, och då de franska läkarne till
en stor del sjelfva äro angripna, hade man
