kexedmtmm————————X—XEXEÅXE—X—X-XÅ—- XXXL
HKHrönika.
Grefve Bismarck har till konung Wilhelm
afgifvit en utförlig berättelse om sitt sam-
.manträffande med kejsar Napoleon utanför
Sedan. Den meddelas i tyska tidningar,
men innehåller ingenting väsentligt som vi
icke förut efter andra källor omtalat, utom
följande:
Hvad de politiska förhållandena beträf-
far, tog jag icke något initiativ, och kejsa-
ren icke heller, annat än så till vida att
hin beklagade krigets olycka och förklarade
att han sjelf icke hade velat kriget, men blif-
vit tvingad till det genom påtrycknirngen af
den allmänna opinionen i Frankrike.
Sålunda har Napoleon sökt välta från
sig och på franska folket ansvarigheten för
det olyckliga kriget.
Ingen åf de neutrala makterna vill på
ringaste sätt blanda sig i den pågående stri-
den, ens med vänliga föres ä! ningar. En
af Englands ministrar har utvryckligen till-
kännagifvit att den storbritanniska regerin-
gen ej ämnar göra något bemedlingsförsök,
såvida icke båda de krigförande makterna
uppmana henne dertill. Men att Preussen
skulle anmoda England om bemedling har
icke ens skenet af sannolikhet för sig, så-
vida det icke lyckas parisarne att fördrifva
fienderna ur Frankrike och med framgång
föra kriget på tyska området.
Frankrike — det vill säga Paris —, så-
lunda öfverlemnadt åt sig sjelf, gör hjelte-
modiga ansträngningar för att motstå fien-
den, som redan befinner sig vid landets
hjerta. Den republikanska regeringen har
funnit massan af befolkningen i Paris villig
till hvilka uppoffringar som helst. Den lå-
ter härja skördarne och nedbränna de herr-
liga skogarne, hvilka förskönade Paris nej-
der och varit målet för befolkningens för-
lustelsefärder under den vackra årstiden.
Husegarne i omgifningarne offra sina egen-
domar, allt vapenfört manskap sin tid och
sina armar för att bereda ett kraftigt mot-
värn.
General Trochu har insett nödvändighe-
ten att såvidt möjligt åstadkomma diversio-
ner i den belägrande fiendens rygg, och han
har derför, enligt hvad på många håll be-
rättas, låtit nästan allt i Paris befintligt
manskap af den reguliera armån utrycka
derifrån för att deraf skall bildas en filt-
arm, medan försvaret af Paris öfvertages
af mobil- och nationalgarde.
Dessa trupper ha gätt vesterut från Pa-
ris. Vägarne norr-, öster- och söderut från
Paris äro redan besatta af preussarne. De
framrycka från norr mot S:t Denis, de stå
vesterut i Neuilly, i söder vid Juvisy ochi
sydvest vid Clamart. Samtliga af dessa
platser ligga på 1!2, andra på blott ?3 svensk
mils afstånd från ringmuren kring Paris.
Flere af dem äro belägna så nära en del
yttre fästen (t. ex. Vincennes, Montrouge,
Vanvres), att dessa kunna beskjutas så snart
batterier blifva anlagda.
Den i Nordsjön varande franska blokad-
flottan har lemnat sin station vid Helgoland
och seglat hem. Anledningen härtill upp-
gifves vara att de talrika besättningarne på
de stora pansarskeppen behöfvas till kanon-
servis vid försvaret af Paris. Enligt ett
gårdagstelegram är i följd häraf blokaden
af Elbe och Weser (Hamburg och Bremen)
upphäfd.
