deras svarta, blixtrande ögon att bli sedda
och beundrade, men :de förstå deremot i
grund att med ett oefterhärmligt koketteri
handtera den oumbärliga selfjädern.
Bland hotellerna hvilka nästan alltid på
samma gång äro restauranter, äro de FranceX
och Europe de förnämsta, som dock inga-
slunda kunna i elegans jemföras med våra
finare. Derefter märkas tLöwent4, tPro-
vengaux4 och Braganza m. fl. Man kan
på dem lefva för 5 å 6 millereis (nio till
elfva rdr) pr dag, då äfven maten är inbe-
räknad. På ett par andra hoteller lefver
man dock ganska tillfredsställande för 3!2
millereis (rmt 6,50) pr dag. Rummeni alla
dessa hoteller, liksom ide flesta andra bonings-
hus i-Rio, äro i anseende till. den tropiska
-hettaån mycket högre än hos-oss, hvarförutan
-husen i.ällmänhet äro mycket-djupa och smala,
vanligen med -ej mer än 3 fönster å fasaden.
Nästan alla sofrum äro mörka och utan fön-
.ster. Några gårdar finnas vanligen ej, utan
äro dessa försedda med glastak och begag-
nas då till bödar m. m.
De i Rio vistande skandinaverna älska
företrädesvis att intaga sina måltider och
isynnerhet supger på CHötel Stadt CoblenzX,
ett dyrt ställe, men der man på hemlands-
vis får sexor, norskt öl och bränvin.
Brasilianarne spela gerna biljard. Vid
alla gator finnas biljarder. Ensamt på CCafe
Imperial vid Rua do Ouvidor, den förnäm-
sta gatan i Rio, ser man 18 sådana. Spel-
passionen är i allmänhet ganska starkt ut-
präglad i Brasilien. Der finnas en mängd
lotterier inrättade, till hvilka på alla pro-
menader och kafeer lotter utbjudas. En
hel lott kostar 20 millereis (rmt 36,60) o.
8. v. Inuti landet finnas äfven en mängd
spelhus, inrättade på tyskt manr och dit
det icke gerna är rådligt att inträda obe-
väpnad, ty dolkstygn och revolverskott äro
der ej ovanliga. Men härom få vi tala län-
gre fram.
Kafder finnas i Rio både många och ele-
-ganta, och likaså konditorier, ty brasiliana-
ren är en.stor älskare af sötsaker. Sådana
ställen förestås vanligen af tyskar och
fransmän:
Såsom bevis på brasilianarnes ringa före-
tagsamhet må anföras, att Rios stora gas-
verk eges af engelsmän, med hufvudkonto-
ret i London. Jernvägarne byggas nästan
uteslutande för utländska pengar och öfver-
tagas -sedan af regeringen mot 790. När
fågra jernvägar byggas för inhemska kapi-
taler, bortauktioneras hvarje mil till rika
brasilianare, hvilka då anförtro byggandet
åt brasilianska ingeniörer. — För närvarande
råder stor kris i landet efter sista kriget
med Paraguay, så att ganska få offentliga
arbeten företagas. Flere utländska ingeniö-
rer ha derför måst göra som fordom de vise
männen — begifva sig hem till sina land
igen. På många år torde derför ingen för-
del vara för svenska ingeniörer att resa dit,
och vi vilja på det högsta derifrån afråda hvar
och en, som har några tankar derpå. Tör öf-
rigt är också klimatet ytterst ogyn-
eamt för nordbor, hvilka sällan länge kunna
uthärda den starka hettan, som visgsorligen
å bergstrakterna är något tempererad, men
som efter kustem och i Rio under januari
och fobruari ej sällan uppgår till 38 å 40
grador C. I skuggan.
Befolkningen i Rio är mycket blandad;
nästan hela den kända verlden har dit sändt
representanter. Dock äro nordeuropterna
temligen sparsamt representerade och af
svenskar finnas der knappast 20 å 30 styc-
ken. Bland dem märkes först och främst
svenska generalkonsuln, dr Åkerblom, en
bildad och gästfri man, som ofta vid sitt
bord ser resande landsmän. Vidare är der
f. d. svenska v. konsuln Bähr, som numera
sysselsätter sig med mäkleriaffärer.— Skepps-
handlaren Carlson, om hvilken vi förut talat,
drifver en mycket stor rörelse. och förser
alla skandinaviska samt ryska och finska
fartyg med deras förnödenheter. Första
man på hans kontor är den i alla kretsar
gerna sedde Awel Frick, en glad och duglig
ung man, begåfvad med en synnerligen vacker
tenor, hvarför han också allmänt i Rio kal-
lag, den unge svensken med vackra rösten.
Han är också, en af stödjepelarne för det
tyska sångsällskapet Germania.4 I Rio
vistas äfven den för alla stockholmare be-
kante bryggaren Napoleon Ortman och hans
1. SM ah . -
2. AR om. 8