Ås a XXX Ås RE
Franska republiken.
Det af Palikao den 4 september väckta
förslaget om inrättande af en Xregerings-
konselj!, som skulle väljas af lagstiftande
kåren, var undertecknadt af kejsarinnan-re-
gentinnan i kejsarens namn.
Under det folket inträngdei lagstiftande kå-
ren och oro rådde på gatorna hade senaten vid
middagstiden ett ganska lugnt sammanträde.
Presidenten Rouher meddelade att ingenting
stod-på dagordningen, men att senaten må-
ste förblifva sämlad för att mottaga ett vig-
tigt meddelande från lagstiftande kåren.
Senatorerna delade sig i fredliga grupper
och sysselsatte sig med att läsa tidningar.
Men i stället för det väntade antagandet af
Palikaos bekanta förslag inträffade under-
rättelsen om stormningen af Palais Bourbon
och om proklamerandet af republiken.
Allmän bestörtning. — Rouher frågade
om senaten ville förblifva samlad, uppskjuta
sammanträdet till aftonen eller öfverlemna
åt presidenten att bestämma tiden för nästa
sammanträde. Några senatorer uttalade sig
för permanens, andra påpekade att folkets
uppmärksamhet då kunde komma att rik-
tas på Palais Luxembourg. Efter en kort
öfverläggning beslöt sig församlingen för
tippskof. Då herrarae åtskildes, stodo folk-
höpar utanför dörren, men de inskränkte
sig till att fälla någral elaka anmärknin-
gar.
På aftonen den 4 september egde två
sammanträden af deputerade rum i presi-
dertens hotell, det ena sträxt på eftermid-
dågen under Alfred Le Roux presidium
(Schneider var sjuk), det andra på aftonen
under deltagande af medlemmar af den pro-
visoriska regeringen.
I den första sammankomsten, som bevi-
stades af 234 deputerade, blef Thiers för-
slag (jemväl biträdt af Palikao) antaget med
någon redaktionsförändring och af 7 depu-
terade öfverbragt till stadshuset, der den
provisoriska regeringen höll sitt samman-
träde. De erhöllo tillsvar att republiken vo-
re proklamerad, men att regeringens med-
lemmar skulle sednare på aftonen infinna
sig i församlingen. Under aftonen fördes
presidiet af Thiers oeh Favre, som talade i
den nya regeringens namn. Lagstiftande
kårens upplösning var då ännu ej beslutad,
men Favre betonade att regeringens depu-
terade gjorde mesta nyttan, om de hvar för
sig ville verka i sina departement. Frågan
om Rochefort tillhörde regeringen besvara-
des med ja och man tillade att alla Paris
deputerade tillhörde densamma; Rochefort
vore en af de medgörligaste (des plus raison-
hables). Härpå aflägsnade sig Favre, Bizoin
och Simon, hvilka syntes vara regeringens
ombud. Debatten blef mycket liflig, från
alla sidor höjdes protester mot statshvälf-
ningen. Thiers sammanfattade dem i en
protestförklaring; som förkastade statshvälf-
ningen och sökte visa att ett fruktansvärdt
ansvar komme att hvila på dess upphofs-
män; motstånd skulle blott öka fäderneslan-
dets fara. Man åtskildes efter underteck-
nandet af en skriftlig protest.
Intill aftonen den 5 september hade, en-
ligt Hvad La Patrie meddelar, förklaringar
om anslutning till republiken ingått från
följande orter: Grånoble, Nantes, Perigueux,
Lyon, Lille, Valerce; Carcassonne, Foix,
Saumur, Chambery, Nimes, Marseille,
r-—-—nJH---J----—-——jek—