allt motstånd är förgäfves, Äfven soldaterna
hade man inbillat de galnaste historier; jag
hade, säger eh korrespondent, i dag godt till-
fälle att öfvertyga mig derom. En sårad tureo
i Neumiähl jämrade sig alldeles tröstlöst der-
öfver, att han skulle föras till Preussen, ty
der styckar man först fångarne i 24 delar och
dödar dem först sedan; hellre ville han då ge-
nast låta skjuta sig. Det var omöjligt att taga
honom ur denna hans tro om preussarne,
Under dagarne från den 20 till den 27
augusti har man in uti och mot Strasbourg
slungat öfver 8,000 centner jern och bly i
form af bomber, granater och solida kulor.
Alla batterier hade (enligt hvad ryttmästaren
von Wickede meddelar i Kölnische Zeitung)
erhållit den strängaste befallning att icke taga
Minstern och Thomaskyrkan till mål, utan
tvärtom undvika dem så mycket som möjligt.
Men en granats bana kan aldrig noga beräk-
nas, och i mörkret är det platt omöjligt att
sigta noggrannt och derför måtte väl en kula
ha träffat Mänsterns tak.
Frankfurter Journal meddelar från Basel
den 31 augusti:
Dagligen hitkomma främlingar, hvilka varit
i tillfälle att lemna Strasbourg och taga sin
tillflykt till det säkra schweiziska området: För
tre dagar sedan har äfven den nordamerikan
ske konsuln derstädes lemnat staden. Nära
100 personer lemnade den under skydd at
amerikahska flaggan. Hittills hafva källarne
värit de svårt hotade invånarnes tillflyktsor-
ter: Men nu stiger Rhen, och källarne fyllas
med vatten, hvarigenom de arma menniskorna
fördrifvas ur det halfsäkra gömstället. Pastor
Schillinger i Strasbourg hade under början
af belägringen rest till Paris för att hos der-
varande understödsföreniog hemta penningar
och medikamenter. Då han återkom var sta-
dens. cernering ett faktum. Ingen slapp in
och ingen ut. Schillinger stod der rådlös med
sina; undsättningsmedel. Slutligen vände, han
sig till kommendanten för belägringshären, och
denne tillät honom komma in i staden,
Intagandet af Vitry.
(Fransk korrespondens.)
Jag tillstår att jag har tårar i ögonen då
jag skrifver. Jag kunde icke tro hvad man
berättade mig, och nu har jag ej blott konsta-
terat sanningen af fakta, utan jag har äfven
sett huru åtskilliga sinnen äro stämda här i
Vitry-le-Frangois.
Jag hade omtalat för er att en ulan, en
enda; tagit staden i besittning uti preussiske
konungens namn. Man hade skrattat åt denne
soldats förmätenhet, och denne soldat har nu
rättighet att skratta åt tanklösheten hos invå-
narne i Vitry, en befästad stad.
Der fanns en garnison af 200 man linietrup-
per och 300 mobilgardister. Fn kapten tjenst-
gjorde såsom kommendant på platsen. Vid
underrättelsen om preussarnes ankomst be-
gärde denne kapten af kommunalstyrelsen en
förstärkning af 500 man utaf nationalgardet;
han förklarade sig vara säker om att med
denna styrka kunna hålla fienden på veder-
börligt afstånd. Kommunalstyrelsen hvarken
kunde eller ville uppfylla denna begäran, och
staden måste gifva sig. Fästningens kanoner
voro förnaglade och allt krutet hade blitvit
kastadt i vattnet:
Innan man öppnade portarne för kung Wil-
helms armå, begärde garnisonens soldater att
man skulle tillåta dem lemna staden. De ville
icke i någon mån göra sig ansvariga för en
sådan vanära. : Personer som sågo dem aftåga
ha försäkrat mig att dessa mäns tröstlöshet
var förskräcklig; de gräto, de svuro mellan
tänderna, de uppgåfvo rop af förbittring. Må
vi alla dö, sade de, må vi dö! Vi ha ingen-
ting annat att göra.
Och: detta ringa fåtal soldater gick mot den
preussiska härskaran. När de stodo midtemot
fienden, beredde de sig att inleda en heroisk
kamp. De begynte slåss, de störtade sig in
bland de preussiska lederna med förtviflans
mod och kraft. Men fienden var alltför tal-
rik: de blefvo omringade, öfvermannade och
måste gifva sig fångna. Och den preussiske
stabsmajoren telegraferade till Berlin från Bar-
le-Duc att han stött på franska trupper vid
Vitry och nedgjort dem.
Efter detta, efter denna seger, gjorde preus-
sarne sitt intåg i staden.
Om Vitrys stadsfullmäktige trott sig komma
att bli skonade, till tack för sin eftergifven-
het, så hade de misstagit sig. De preussiska
trupperna inqvarterade sig i husen. Härefter
förklarades staden intagen. Följande morgon
afmarscherade preussarne för att förena sig