kant, upphofsmann till de befästningar, som
man så länge ansett för onyttiga; den nuva-
rande regeringen är glad att kunna begagna
sig af hans råd och erfarenhet. Om Olliviers
minister hade varit så förnuftig som Thiers,
skulle Paris nu icke hafva befunnit sig i den
sorgliga nödvändigheten ått behöfva förbereda
sig på en belägring. Olliviers kabinett var
döft för goda råd; annars skulle det ha vän-
tat tills Bismarck genom ytterligare förmätnva
steg hade gifvit det ett bättre tillfälle till krig.
Detta var Thiers förmaning, och Frankrike
måste nu hårdt plikta för att det icke lyssnade
härtill. Men Thiers har glömt dessa äldre
stridigheter i det ögonblick, då han kunde
vara till nytta för sitt land. Oaktadt sina 73
år är han ute redan tidigt på morgonen flera
timmar före frukostdags; han åker tillsammans
med ingeniörer från det ena fästet till det
andra och meddelar dem sina åsigter. Hvar
och en arbetar nu med bästa vilja. Mycket,
som var försummadt, skulle godtgöras. Paris
har blifvit förvandladt till ettstort Sebastopol,
en af de största och starkaste fästningar som
finnas i verlden. Dess ringmur har att upp-
visa 96 bastioner; hvar och en af dem eger
två halfbastioner med en dithörande förenings-
vall. För att gifva ett begrepp om fästnin-
gens omfång, vill jag anföra, att de berömda-
ste fästningarne i Europa, Metz, Strasbourg,
Magdeburg, Mantua, endast hafva 12 å 16
bastiouer hvardera. Denna ringmur har hit-
tills haft 600 kanoner, hvilket är endast den
så kallade säkerhetsarmeringen ; artilleriet skall
blifva betydligt förökadt, såtramt de yttre ver-
ken skulle falla för fiendefs eld och angrepp.
De 16 yttre fästena hafva hvardera 100 kano-
ner utom motsvarande reservartilleri. För
hvarje kanon finnes ammunition till 1,000
skott, hvilket är långt utöfver det sannolika
behofvet. I linie med de yttre fästena upp-
kastas nu jordverk af stor styrka. Fästena äro
besatta med utvalda trupper: artillerister och
erfarna marinsoldater. Dessa kanonierers skick-
lighet att rikta och sköta sitt artilleri skall
vara utomordentlig. Ryktena om att Boulog-
ne-skogen skulle raseras ha varit förhastade;
endast en mindre del deraf skall uppoffras,
och detta icke förrän i sista ögonblicket. Utom
de redan nämda försvarsmedlen skall en ar-
må uppställas utanför Paris, hvilken skall
manövrera och strida under fästningens kano-
ner för att betäcka transporterna aflifsmedel.
Ingen tviflar på att man skall lyckas hålla
förbindelsen med södern öppen. Så länge de
yttre fästena icke äro tagna, har sjelfva staden
endast föga att frukta af fiendens eld. Man öf-
verlemnar sig åt hoppet, att Paris skall kunna
uthärda en mycket lång belägring. Om preus-
sarne angripa Paris, skola de i alla händelser
icke kunna innesluta staden, och de skola be-
finna sig mycket långt från sina egna hjelp-
källor. Försöka de likväl en belägring, så
skola de finna allt färdigt att mottaga dem.
Man antager att franska centralregeringen i
sådan händelse skulle förflyttas till en annan
stad, Tours eller Bourges och att högsta mak-
ten i Paris skulle blifva lagd i händerna på
general Trochu, hvilken åtnjuter det största
förtroende.
