för yrkades ock, attrdels 2 till 4 timmar i veckan skulle under hela läseåret utgå från nu gällande undervisningsplaner, dels att det äfven åt 6:6 klassen föreslagna lofvet en till två dagar i månaden skulle tagas i anspråk fär de militära öfningarne. Dessa åtgärder ansågos af några i viss mån otillräckliga samt under nuvarande förhållanden i tilllämpningen overkställbara, hvarför det vore nödvändigt, i synnerhet till dess nödig erfarenhet vunnits eller mera omfattande förändringar genom revision af nu gällande stadga företagits, att rektorerna bemyndigades att för de militära öfningarnes fullgörande, under tiden för dessa, efter eget bepröfvande lemna lärjungarne den ledighet, som syntes dem nödig, dock helst på olika dagar i veckan och med behörigt areoende på de särskilda ämnenas behof af undervisningstid. En af rekto: rerna uttalade såsom sin åsigt, att de militära öfningarne möjligen skulle hafva beredt lärjungarne mindre svårigheter, om de koncentrerats till 12 dagar; 6 på våren och 6 på hösten, under hvilk: 4 timmar dagligen kunnat användas för H arnes krigsbildning. En annan ansåg att dessa agar bort tagas från den nu bestämda ferietiden, hvilken vore tillräckligt lång, äfven med 12 dagars minskning. — Målskjutnin en med skarpa pa troner borde verkställas på 600 till 800 fots af. stånd, med salongsgevär på 60 till 80. Armåens reglemente borde så mycket som möjligt följas och en enig inrättning af de för salongsskjutning erforderliga skottaflor genom modeller från ecklesiastikdepartementet möjliggöras. Härefter föredrogs den 1:a frågan, så lydande : Hafva de förändringar, som tid efter annan vidtagits i 1856 års skolstadga, varit af den beskaffenhet, att de böra anses hafva bidragit att rubba tron på riktigheten af de grundsatser, på hvilka denna stadga stöder sig, eller åtminstone på dessa grundsatsers ändamålsenlighet för vårt folk och våra förhållanden? Om denna fråga i något afseende besvaras med ja, hvilka äro då de grundsatser i nämnda stadga, som hafva befunnits oriktiga eller icke ändamälsenliga? På denna fråga ansågs ej något särskildt svar erforderligt, enär under öfverläggningen om frågorna 2—6 uttalanden skett beträffande de grundsatser i nuvarande skolstadga, hvilkas riktighet och ändamålsenlighet ansetts mer eller mindre tvifvelaktiga. Åsigterna härom innefattade naturligtvis just det omdöme, som kunde utgöra svar på frågans 1:a moment, äfvensom nödig upplysning i afseende på det 2:a. . Sedan sålunda alla de uti programmet upptagna frågor blifvit behandlade, föredrogos och diskuterades åtskilliga af rektorerna väckta frågor, bland hvilka de vigtigaste voro: Bör dispens från läsning af grekiska språket beviljas lärjunge å latinlinien äfven i ö:e, 6:e och 7:e klasserna på annat vilkor, än att han på enskild väg förvärfvat den insigt i engelska språket, att han deri kan undervisas tillsammans med motsvarande realklass? . 2. Vore det icke önskligt, att lönen för lärare i sång och teckning förhöjdes? 3. Huru skall enighet i fråga om lärjunges uppflyttning ur klass i annan kunna åstadkommas inom de särskilda läroverken? Hvilken ställning inom kollegium böra de 8, k. öfningslärarne intaga? 5. Är det genom skolstadgan föreskrifna formulär för afgångsbetyg åt lärjunge, som utan aflagd mogenhetsexamen från läroverket afgår, fullt tillfredsställander Om så ej är, hvilka förändringar äro önskvärda? 6. Huru skall skolstadgans 3 28, sådan denna lyder i k. kungörelsen af den 10 mars 1869, rörande lärjunges inträdesålder, rätteligen tolkas? Huru behandlas vid de särskilda läroverken rjunges förseelser i afseende å cigarrökning, illar esök och bevistande af allmänna nöjen? 8. Bör uppflyttning ur 6:e till 7:e klassen med-pifvas lärjunge, som icke erhåller betyget godkänd uti de der afslutade ämnena, tyska och naturalhistorja? 9. År det rätt, att läkarearvodet vid läroverken, enligt riksdagens hrr revisorers yrkande, påföres premieoch fattigkassan ? 10. Skulle det ej vara önskligt, att större lätthet kassornas förvalt ng och redovisning bereddes zenom. flera fonders sammanslående? 11. Finnes ingen möjlighet att bereda rektorerra tt till ersättning för användande af skrifvarebiträde? Derefter förklarade hr statsrådet Wennerberg mötet vara afslutadt hvarpå rektor Sommelius 1 hr statsrådet framförde rektorernas tacksamhet r det tillfälle att utbyta åsigter i elementarundervisningens maktpälig ande frågor, som genom detta möte varit dem beredt.