Skrå-mötet i Örebro.
(Från Dagens Nyheters korrespondent.)
Att midt under brinnande krig — hade jag
så när sagt. — mellan två af Europas stor-
makter och under det man som bäst går och
väntar på att endera dagen få höra att Han
selv ställt till något riksspektakel, bli de-
porterad till landsorten för att öfvervara ett
skrå-möte är just icke synnerligen ange-
nämt, men man måste finna sig i allt, och så
gjorde också er korrespondent, då han med
stoiskt lugn i lördags afton begaf sig ombord
på Arboga nr 2 för att under nattens stillhet
låta förflytta sig till Arboga och sedermera
till Örebro, der det ifrågavarande mötet skulle
stånda. Arboga nr 2 gick sin jemna gång,
ehuru sömnen ombord på nattbåten var allt
annat än god, tack vare en snarkande råd-
man och en nysande medborgare och blif-
vande ledamot af merbemälta möte. BSist-
nämnda personlighet hade nemligen fått sig
en stygg snufva på halsen, så intensiv, att
mannen nös tjuguses gånger å rad — längre
orkade jag icke räkna — i en repris...
ngmaskinen, rådmannen och medborgaren
åstadkommo i förening ett så förfärligt larm,
att man skulle ba varit en sjusofvare för att
med något slags lugn ha kunnat hängifva sig
åt Morphei dyrkan. Men — till Arboga kom-
mo vi, som sagdt, och efter några irrfärder
under dagens lopp inåt Westmanland och in
i skogarne i Lindes och Ramsbergs bergslag
(hvilka egentligen icke hörde till pjesen, det
medgifves, men landet .var så inbjudande för
oss hufvudstadsbor — vi voro två, stadda i
samma ärende) hamnade vi slutligen på qväl-
len i Örebro, der allt var redo till vårt mot-
tagande; skarpskyttekårens musik gaf konsert
mi Strömparterron; stadens invånare hade-