vapen, sett man ur huse, Hvarken på fälten
eller i fäbrikerna något arbete. Alla som
skola fara äro redan färdiga; de andra stå
och se på dem; och qvinnorna trängas på sta-
tionsgårdarne för att taga afsked af sina mar
kar, sina fästmän, sina bröder.
Det antal landtvärnssoldater vi mött på den
4 tiftmars- sträckan kan icke uppskattas till
mindre än 6.000 man. Vid Neukirchen, der
vägarne till Mainz och Mannheim grena sig,
var strömmen af ankommande starkast, eme-
dan folk kom på en gång från flera håll. Då
Neukirchen ligger helt nära franska gränsen,
är det en punkt som det hade varit vigtigt för
oss (fransmän) att taga. Om två franska re-
gementen kastats in till Neukirchen och Saar-
bräck, hvarest ännu denna morgon kl. 5 det
icke fanns en enda soldat af aktiva armån;
skulle man genom att afskära kommunikatio-
nerna kunnat på en dag hindra 10,000 man
af landtyvärnet att komma till Rhen — I Saar-
bräck hvimlar bangården af folk: qvinnor och
unga män, Åtskilliga sorgsna scener uppfö-
ras : qvinnor vilja qvarhålla männen och dessa
drifvas af officerarne in i vagnarne.
Klockan är omkring 7 på aftonen när vi
komma till Saarbruck. Det är omöjligt att
komma vidare. Preussarne ha rifvit upp ske-
norna på banan härifrån till franska gränsen.
Vi kunna: hära nog se Frankrike, men vi kunna
ej komma dit. Ea mängd fransyskor omkring
oss äro förtviflade vid tanken på att de skola
tillbringa natten i fiendeland midt ibland en
mycket upprörd, mycket preussiskt sinnad och
mot Frankrike mycket fiendtlig befolkning. Vi
försöka erhålla skjuts. Ingen kan eller vill
köra oss till gränsen. Jag hör folk begära
600 frank för en simpel kärra.
När vi stego upp i dag på morgonen, fingo
vi ändtligen ett åkdon, och nu äro vi lyckligt
här i Frankrike; Det är en fullkomlig kontrast.
Det fullständigaste lugn råder i staden. Man
kan tro sig vara tusen mil från Saarbröck, der
två tusen man landtvärn just nu stego i vag-
narne. Det är söndag. De unga karlarne spat-
sera, qvinnorna sitta i porten och-sy eller
skämta, alldeles som vanligt. .
Sc der komma våra muntraoch oförskräckta
soldater! De stå redan i Saint-Avold, ett par
mil från gränsen. Åsynen af deras uniformer
gläder vårt hjerta. Deras glädtighet och en-
tusiasm uppfylla oss med förhoppningar.