-— B4å4 — högst som skall få den bästa lotten; jag vill att denna lott skall tillfalla honom. — Hvar och när är detta bref skrifvet? frågade fader Tabaret. — 8Se sjelf, svarade Noäl. Han räckte brefvet åt den gamle, som läste: CVenedig, i december 1828. — Ni fattar, återtog advokaten, hela vigten af detta första bref. Det ger liksom en allmän öfverblick, hvaraf man sedan förstår enskildheterna. Min far, gift mot sin vilja, afgudar sin älskarinna och afskyr sin hustru. Båda befinna sig samtidigt i välsignadt tillstånd ; och hans känslor med afseende på de båda barn, som skola födas, äro oförbehållsamt uttryckta. På slutet ser man den idå dunkelt framträda, som han sednare i trots af både gudomlig och mensklig lag icke tvekade att sätta i verket. Noäöl visade åter en viss böjelse för att yttra sig vidlyftigt. Fader Tabaret afbröt honom. j — Det behöfs inga förklaringar, sade han. Hvad ni läst är, gudskelof, tydligt nog. Jag är visst inte klyftig, men dock förstår jag allt detta förunderligt väl. — Jag förbigår flera bref, fortfor Noöl, och kommer så till detta, dateradt den 23 januari 1829. Det är mycket långt och innehåller en hel mängd saker, fullkomligt främmande för det ämne som nu sysselsätter oss, Likväl