Ett per telegraf bekantvordet yttrande af konung Wilhelm till Berlins stadsfullmäktige lydde i sin helhet så: Om det af mitt folk kräfves stora offer, så vilja vi ej dölja för oss sjelfva, att vi ha blifvit förvanda i två lyckliga krig genom en med Guds bistånd vunnen hastig seger, men att vi denna gången ej kunna slippa för så billigt pris. Men jag vet, hvad jag kan vänta af min armå6. Instrumentet är hvasst och skärande ; den lycka, hvarmed det föres, beror på Gud. I Hannover har en samling af 6,000 menniskor antagit den resolutionen, att de vilja offra gods och blod för den tyska saken. Då krigsministern i Bäjern begärde af kammaren det extra kreditivet för militära ändamål erinrade han att det nu ej längre gällde den spanska kronan, utan Tysklands sak.