till kapten Macfarland, skeppet Rose and
Thistle, som den 28 sistlidne januari besökte
ön för att idka byteshandel med dess invå-
nare, och som denna dag (emot mitt ersät-
tande af hans utgifter, 5 pund sterl.) öfver-
lemnat både ur och medalj till mig, för att
tillsändas hr v. V:s anhöriga i Sverige. Jag
ämnar emellertid behålla artiklarna (och hans
slägtingar måste, för att återfå dem, öfvertyga
mig om sin identitet och sitt berättigande ge-
vom bevittnade intyg från trovärdig person i
Stockholm) eller, om jag skulle lemna Sydney
under tiden, skali jag lemna dem till kapten
Hixon, Harbour-Master and Superintendent of
Pilots (adress: Sydney), från hvilken de då
kunna erhållas.
Eder 0. 8. v. A. Nilsson,
Clerk and Librarian,
Botanic Gardens,
Sydney Australia.
Den sålunda omkomne var troligen Richard
von VYVegesack, yngre broder till öfverste
Ernst von Vegesack.
Den skandinaviska konst-
och industriutställningen i Kö-
penhamn skall öppnas den 1 jun 1871,
enligt af danska industriföreningens styrelse
under den 22 d:s utfärdad kungörelse.
knom den politiska verlden
i Paris, skrifver en korrespondent, råder
för närvarande mycken sjuklighet: Som be-
kant, mår Kejsar Napoleon icke bra. Ännu
sämre står det till med oppositionen inom
kammaren. Man kan säga att Cvensternt
är strängt medtagen: Bancel ligger för dö-
den, Jules Simon är sjuk, Raspail befinner
sig, så att säga, i ett upplösningstillstånd,
Gambettas svaga helsa väcker beständigt
allt större bekymmer, och slutligen Hlder
Jules Favre icke allenast af ett fysiskt utan
äfven på samma gång af ett moraliskt ondt,
den djupa sorg hans hustrus nyligen timade
frånfälle förorsukat honom.
Marskalk Prima skall i början af
nästa månad begifva sig till Vichy, dit kej-
sar Napoleon äfven ämnar sig. FErån flera
håll framställes den frågan, huruvida den
spanske konseljpresidenten skall begagna
detta sammanträffånde för att söka den tron-
kandidat, som han lofvat presentera inom
tre månader.
Den religiösa fanatismen sy-
nes ha fått nytt lif af de uppbyggliga för-
handlingarne vid romerska konciliet. Jesui-
terna jubla öfverallt vid tanken på den påf-
liga ofelbarhetens snara proklamerande, och
de känna ingen gräns för sina pretentioner.
Ett exempel härpå kan sökas i Belgien, der
det klerikala och reaktionära partiet nyli-
gen segrat vid valen och hvarest en katolsk
komitå i dessa dågar utfärdat en uppma-
ning till Brissels invånare att på ett före-
slaget, synnerligen högtidligt sätt fira min-
net af en grym judeförföljelse, som egde
rum i l4:de århundradet. För femhundra
år sedan blefvo ett antal judar anklagade
för att ha stulit heliga hostior; och dömdes
samtligaitill att å båle brännas, hvilket straff
också verkställdes dagen före Kristi him-
melsfärdsdag. Det är detta sköna minne
man nu — så otroligt det än låter — äm-
nar fira i 19:de seklet och i en af Europas
mest civiliserade städer. Emellertid bör an-
märkas att belgiska pressen på det mest
kraftiga sätt tagit till orda mot ett sådant
barbari och att äfven befolkningen sjelf
deremot opponerat sig. Så t. ex. finner
man i Brissel plakater uppklistrade i gat-
hörhen, innehållande uppmaningar till folket
att ej deltaga. i den procession som ve-
derbörande Sfestkomite4 tänker arrangera,
och äro dessa uppmaningar undertecknade af
stadens mest upplyste och framstående män.
Borgmästaren i Brässel har också på före-
kommen. anledoing, förklarat att kommunal-
styrelsen icke, såsom vid andra religösa
högtider, ämnar låta processionen åtföljas af:
någon militärisk eskort, och att hon i af-
seende å hela tillställningen skall iakttaga
den strängaste neutralitet.
Torkan i Paris. Härom innehåller
Köln. Zeitung ett bref; dateradt den 19. d:s,
hvari det heter, bland annat: Det ifrigt
efterlängtade regnet har äfven i natt ute-
blifvit och i dag tidigt på morgonen be-
aj fraå., gig narnisärna Åtar I macen nt till. lan.