Almanächan och vetenskapsakademien. Med allt skäl har man bringat på fal kunglig svenska vetenskapsakademiens förKållande fill svenska almanachan. Någonting oefterrättligareän det sätt, hvarpå nämnda akädemi redigerat den med uteslutändö privilegium utgifna almanachan, hvilken med dess oerhörda spridning skulle kunna mycket gagna såsom undervisande folkskrift, Kan väl knappast tänkas. En klar belysning detta och andra med almanachans rediering sammäånhängande förhållanden lemnäs i nedanstående uppsats, som vi taga oss friheten återgifva ur tidskriften CFramtiden, april-häftet för i år. , Innevarande års almanach har undergått en liten förändring, som blifvit helsad med odelad tillfredsställelse. De väderleksuppgifter, som från 1729 — således i 140 års tid — derstädes förokommit, hafva nemligen med detta år; 1870, blifvit borttagna för att icke vidare införas. Vetenskapen har visserligen för länge sedan på. ett otvetydigt sätt ådagalagt, att icke den ringaste:betydelse kan tillerkännas åt den gamla föreställningen, att, emedan månskiften efter 19 års förlopp åter inträffa på samma månadsdagar, detta förhållande skulle utöfva inflytande på väderleken och jordytans temperatur. Vetenskapsakademien, som utgifver almanackan, har dock intill våra dagar bibehållit dessa väderleksuppgifter, förmodligen i den tanka, att deras borttagande skulle. bland den fåkunniga allmänheten framkalla någon oro. Huru obehöfligt detta försigtighetsmått varit har utgången tillräckligt visat. , 2 j Återstår , då icke, något öfrigt. att önska i fråga om den lilla skriften? Vi äro så långt från att kunna anse de ofvannämnda tuppfjäten tillfyllestgörande, att vi fastmera för vår del äro öfvertygade, att almanachan har långt större lyten qvar än de voro, från hvilka hon nyss tvått sig ren. Vi, vilja nu icke så mycket fästa oss vid en anmärkning, som ofta och länge blifvit gjord mot de enligt mångas tycke till innehållet torftiga och otjenliga uppsatser, som gemenligen, bruka såsom. bihang åtfölja almanachan. Att.det här och. der. i landena rådande. missnöjet med dessa små uppsatser ej ens för vetenskapsakademien blifvit obekant, döma vi, för öfrigt deraf, att uppsatserna, enligt vårt förmenande, på de sistförflutna åren varit förtjenta af mindre klander, än som förut obestridligen var händelsen. Vi våga ock hoppas, att vetenskapsakademien, om den fortfarande kommer: att ombesörja almanachans utgifvande, skall i detta hänseende låta sig ängeläget. vara .-att efter bästa förstånd tjena folkupplysningens -sak. och göra det så myckethellre; som. almanachan onekligen erbjuder: ett rätt tjenligt medel att sätta bildande läsning i den :stora allmänhetens händer. Eu skrift, .som finnes inom hvarje hus och .af bvilken : en högst ansenlig upplaga årligen i vårt land sprides, kan och bör blifva en ganska: kraftig häfstång i-odlingens tjenst. .; Vi vända,ovss härefter till en annan mindre ppmärksammad, men icke destomindre ganska väsentlig anmärkning mot almanachans nuivarande beskaffenhet. Såsom. hvar och.en ätteligen: finner, företer den egentliga delen vf vår almanach en :omisskännelig likhet både ill -form och innehåll. med de katolska kalenlarierna. -Härmed åsyfta vi i första rummet le urmodiga : och. för: oss intresselösa namn på romerskt-katolska: helgon och munkar, som atgöra ej mindre än 212 af alla de i vår almadach förekommande, under det att endast åt försvinnande liten procent består af inbemiska namn. Och om icke det kgl; husets RBK PETRI SIR LTRR EADS TMA