Almanächan och vetenskaps-
akademien.
Med allt skäl har man bringat på fal
kunglig svenska vetenskapsakademiens för-
Kållande fill svenska almanachan. Någon-
ting oefterrättligare- än det sätt, hvarpå
nämnda akädemi redigerat den med uteslu-
tändö privilegium utgifna almanachan, hvil-
ken med dess oerhörda spridning skulle kunna
mycket gagna såsom undervisande folkskrift,
Kan väl knappast tänkas. En klar belysning
detta och andra med almanachans redi-
ering sammäånhängande förhållanden lem-
näs i nedanstående uppsats, som vi taga
oss friheten återgifva ur tidskriften CFram-
tiden, april-häftet för i år.
, Innevarande års almanach har undergått en
liten förändring, som blifvit helsad med ode-
lad tillfredsställelse. De väderleksuppgifter,
som från 1729 — således i 140 års tid —
derstädes förokommit, hafva nemligen med
detta år; 1870, blifvit borttagna för att icke
vidare införas. Vetenskapen har visserligen
för länge sedan på. ett otvetydigt sätt ådaga-
lagt, att icke den ringaste:betydelse kan till-
erkännas åt den gamla föreställningen, att,
emedan månskiften efter 19 års förlopp åter
inträffa på samma månadsdagar, detta förhål-
lande skulle utöfva inflytande på väderleken
och jordytans temperatur. Vetenskapsakade-
mien, som utgifver almanackan, har dock in-
till våra dagar bibehållit dessa väderleksupp-
gifter, förmodligen i den tanka, att deras bort-
tagande skulle. bland den fåkunniga allmän-
heten framkalla någon oro. Huru obehöfligt
detta försigtighetsmått varit har utgången till-
räckligt visat. , 2 j
Återstår , då icke, något öfrigt. att önska i
fråga om den lilla skriften? Vi äro så långt
från att kunna anse de ofvannämnda tupp-
fjäten tillfyllestgörande, att vi fastmera för
vår del äro öfvertygade, att almanachan har
långt större lyten qvar än de voro, från hvilka
hon nyss tvått sig ren.
Vi, vilja nu icke så mycket fästa oss vid
en anmärkning, som ofta och länge blifvit
gjord mot de enligt mångas tycke till inne-
hållet torftiga och otjenliga uppsatser, som
gemenligen, bruka såsom. bihang åtfölja alma-
nachan. - Att.det här och. der. i landena rå-
dande. missnöjet med dessa små uppsatser ej
ens för vetenskapsakademien blifvit obekant,
döma vi, för öfrigt deraf, att uppsatserna, en-
ligt vårt förmenande, på de sistförflutna åren
varit förtjenta af mindre klander, än som förut
obestridligen var händelsen. Vi våga ock hop-
pas, att vetenskapsakademien, om den fort-
farande kommer: att ombesörja almanachans
utgifvande, skall i detta hänseende låta sig
ängeläget. vara .-att efter bästa förstånd tjena
folkupplysningens -sak. och göra det så myc-
ket- hellre; som. almanachan onekligen erbju-
der: ett rätt tjenligt medel att sätta bildande
läsning i den :stora allmänhetens händer. Eu
skrift, .som finnes inom hvarje hus och .af
bvilken : en högst ansenlig upplaga årligen i
vårt land sprides, kan och bör blifva en gan-
ska: kraftig häfstång i-odlingens tjenst.
.; Vi vända,ovss härefter till en annan mindre
ppmärksammad, men icke destomindre gan-
ska väsentlig anmärkning mot almanachans
nuivarande beskaffenhet. Såsom. hvar och.en
ätteligen: finner, företer den egentliga delen
vf vår almanach en :omisskännelig likhet både
ill -form och innehåll. med de katolska kalen-
larierna. -- Härmed åsyfta vi i första rummet
le urmodiga : och. för: oss intresselösa namn
på romerskt-katolska: helgon och munkar, som
atgöra - ej mindre än 212 af alla de i vår
almadach förekommande, under det att endast
åt försvinnande liten procent består af in-
bemiska namn. Och om icke det kgl; husets
RBK PETRI SIR LTRR EADS TMA