derangörat! Nu föruådrade han sig icke längre öfver hennes stötta utseende. Vår kandidat hade just fått detta klart för sig, då en glädtig röst bredvid honom utropade: — God afton, herr C.! Axel vände sig om och igenkände den lilla rödblommiga, ytterst lffiga damen, som han på balen i X. dansat extra danser med. — Min man, presenteråde hon hastigt, vigande på siå följeslagare, en äldre man med fullkomligt smästads-utseende och som med mörka blickar betraktade vår vän. Den utgå damen Yvär således gift! Ock Axel som öupphörligt titulerat henne fröken! Namnet Håde han icke denringaste äning om. — Min Gud, hyad vi häde roligt sist! btropade den unga frun och visade sina hvita tänder. — Ja, svarade Axel helt lakoniskt vid mindet af alla sina dårskäper. — Få vi lika roligt i afton? — Beror det endast på mig, så skall jag försöka göra mitt bästa. i — Åh, då har det ingen fara, skämtade hon, under det Hennes man synbarligen högst orolig ryckte henne i klädningen. Det värda pätet aflägsnade sig, och Axel stod deren smula förvirrad och icke riktigt säker på, hvad han skulle tro om alltsammans. — Tänk om han, med sina extra danser hade gjort em eröfring I Och en fru till på köpet! Hotsåg ätt brå ut och tycktes dessutom ega en ovan