dra, men om det var den der lappen, det kan
jag inte säga.
L—lIm Efter tinget lemnade Låstbom mig sin
klocka, hvilken han bad mig sända till sim son
i Stockholm; och detta-har jag också gjort.
A.Och s8å såg jag tinder förhöret, att hr Lund
holm en Båhb fick framtill bordet och drack
varten, men då han gick förbi Låstbom, så hörde
jug ått hän såde tillhonöm: Bestrid du bara!
ock jag! har en bekant, somsostod:bredvid-mig
då, och han kan intyga detsamma.
L—lIm. Ja, det är nog sannt att jag sade så,
men förhållandet är helt ännorlnäda. Dett var
en fjerdingsman Larsson, ej tillhörande vittnena,
som blef upplysningsvis hörd och hade ej hågot
af minsta vigt attupplysa, utan stod och pratade
om att han, när det brann vid Ekeby, varit på
ett silfverbröllop o. s v. och då-sade jag till
Låstbom: Bestrid: du bara!, hvarmed jag na-
turligtvis menade, att han skulle best:da det hr
Larssönj Som ingehting Hade?att meddelajskulle
få yttra sig.