dra, men om det var den der lappen, det kan jag inte säga. L—lIm Efter tinget lemnade Låstbom mig sin klocka, hvilken han bad mig sända till sim son i Stockholm; och detta-har jag också gjort. A.Och s8å såg jag tinder förhöret, att hr Lund holm en Båhb fick framtill bordet och drack varten, men då han gick förbi Låstbom, så hörde jug ått hän såde tillhonöm: Bestrid du bara! ock jag! har en bekant, somsostod:bredvid-mig då, och han kan intyga detsamma. L—lIm. Ja, det är nog sannt att jag sade så, men förhållandet är helt ännorlnäda. Dett var en fjerdingsman Larsson, ej tillhörande vittnena, som blef upplysningsvis hörd och hade ej hågot af minsta vigt attupplysa, utan stod och pratade om att han, när det brann vid Ekeby, varit på ett silfverbröllop o. s v. och då-sade jag till Låstbom: Bestrid: du bara!, hvarmed jag naturligtvis menade, att han skulle best:da det hr Larssönj Som ingehting Hade?att meddelajskulle få yttra sig.