— v4T0 — jemte ålade honom att anförtro sig till fru Alexandre, om herr Verdutit icke skulle vara hemma; i En timme sednare åkte fru Fauvel ut, och heönes mad, som hade skickat efter en vagn, följde sträxt efter henne. i — Min Gud! . . tänkte Nina; om herr Verdunt icke: Kommer i rättan tid, äro frå Fauvel och Raoul förlorade. XIV. Samma dag det hade blifvit klart för herr de Clameran, att Raoul de Lagors var enda hindret för giftermålet mellan honom ock Madeleine, hade han lofvat sig sjelf attrödjä honom ur vägen. . om Andra dagen tog han i anledning deraf sina . mått och steg, och då Raoul vid midnatt gående återvände till Vesinet, öfverfölls hrnaf tre personer af misstänkt utseende, hvilkä prompt ville se häns ir. Han dolde eniellertid en ovanlig styrka under sitt späda yttre, och som han derjemte var en öfväd boxare, lyckades det honom; att ined en öbetydlig rispa i ena armen komma ifrån de tre banditerna. t Varnad häraf lofvade han emellertid sig sjelf att vara mer på sin vakt, och eftor den dagen bar han alltid vapen, då haua sent om qvällartio gick hem. . Det föll honom föröfrigt icke in att miss