Händelser och förhållanden
i utlandet.
Totalresultatet af franska folkomröstningen
är följande:
7.298,592 ja,
1,550,293 nej,
1,567,703 icke-röstande.
Napoleon har således vunnit den väntade
segern, med anledning hvaraf han också fått
mottaga lyckönmskningar af samtliga europeiska
suveräner samt en ofantlig mängd underdåni-
ga adresser från samfund och korporationer
inom landet.
Segerns betydelse framställes mycket olika.
De officiösa tidningarne säga att det är kej-
sardömet som erhållit ett förtroende-votum,
icke den af kejsaren på sednare tiden adop-
terade liberala politiken, ett påstående som
bestämdt förnekas af de sansadt liberala blad,
som lånat kejsaren sitt stöd. Den yttersta
vensterns organer åter se uti omröstnings-
resultatet endast ett slående bevis på folkets
okunnighet och uppmana derför till vidtagande
af kraftiga åtgärder för att skingra det and-
liga mörker, hvaruti massan af nationen ännu
är. försänkt.
Äfven den stora engelska tidningen Times
har fällt sitt omdöme, hvilket vi anse förtjena
här meddelas:
Plebiscitet, säger tidningen, var en blun-
der från början till slut. Man kan fråga
mycket litet efter de möjliga följder detta
votum kan ha för kejsaren sjelf, ty han är
stark nog att taga vara på sina egna intres-
sen, Men, oberoende af all personlig eller
dyhastisk hänsyn, utan att fästa sig vid blotta
styrelseformer, kan man ej utan onda anin-
gar tänka på det breda, alltmer sig vidgande
svalget mellan de särskilda klasserna af den
franska befolkningen, på den ständigt, om
också i tysthet, pågående kampen mellan stä-
dernas och landsbygdens intressen, på det
sträfvande till samhällsupplösning som visar
sig i de stora centrerna och som endast mot-
väges af de mera slöa och passiva än kon-
servativa instinkterna hos landsbygdens befolk-
ning och endast hålles i schack af en väpnad
styrka och en kompakt administration, som
uttömma en stor och högsinnad nations till-
gångar, på samma gång de krossa.hennes fri-
heter... Soldater och bönder! Soldater på
bulevarderna, bönder vid omröstningsurnorna,
måste dessa vara en fransk suveräns lifvakt
och kommittenter? Januari lofvade någonting
bättre. Ett tidehvarf, som stod i bättre öf-
vereusstämmelse med det nittonde seklets fram-
steg, hade blifvit invigdt.
Vi tro dock ej att en återgång till de åsig-
ter, som för fyra månader sedan gjorde sig
gällande, ännu är omöjlig, vi hoppas tvärtom
att det snart skall befinnas vara en nödvän-
dighet. Det ligger i alla partiers — alla ord-
ningens och frihetens sak tillgifna partiers —
intresse att detta olycksaliga plebiscit blir
glömdt och, om möjligt, förlåtet, att all tanke
på experimentets förnyande i framtiden helt
och hället uppgifves. Keisaren har erhållit
en lexa, hvars intryck ej snart skall utplånas,
och de bourbonska och orleanska monarkernas
exempel äro ingen uppmuntran för en fransk
herrskare, som skulle kunna känna sig frestad
att hellre låta sig brytas än böjas,
Att inom armån mer än 45,000 nejröster
skulle komma att afgifvas, hade helt säkert
Napoleon icke väntat. Man måste antaga att
det gick honom djupt till sinnes att finna det
den republikanska propagandan i så pass stor
mån undergräft det kraftigaste stödet för hans
makt. Dock har han varit nog klok att icke
förråda sin missbelåtenhet; tvärtom — han har
låtit offentligen gifva tillkänna att han icke
ett ögonbliek tviflar på sin armås trohet. Detta
skedde genom en af marskalk Canrobert ut-
färdad dagorder, hvari meddelas in extenso
ett så lydande kejserligt bref:
Min käre marskalk! Man har utspridt så löj-
liga och öfverdrifna rykten med anledning at de
i Paris varande truppernas omröstning, att jag
finner mig befogad bedja er upplysa generalerna,
officerarne och soldaterna under ert befäl, det
mitt förtroende till dem aldrig varit rubbadt.
Jag ber er vidare säga särskildt åt general Le-
brun, att jag finner mig synnerligen tillfredsställd
öfver den fasthet och kallblodighet, hvilken han
och de under hans befäl stående trupperna åda-
galagt vid undertryckandet af de oroligheter, som
under de sednaste dagarne hemsökt hufvudsta-
den. Var öfvertygad, käre marskalk, om min
vänskap. Napoleon.
Hvad oroligheterna beträffar, voro dessa i
sig sjelfva icke af någon större betydelse. Vi
berättade i går förloppet af gatustriderna den
10 dennes, och den dagen lärer det gått he-
tast till. Men de åtgärder, som från myn-
Algahatarnaag sida vidtagang för att hålla ÅA nn