Exempel på svensk och rysk fö-
retagsamhet.
I den uti Post- och Inrikes-Tidningar
för den 14 dennes införda skrifvelsen af
den 12 sistlidne april från svenska mipi-
stern i Petersburg, hr O. M. Björnstjerna,
till hr utrikes-statsministern angående ut-
sigterna för afsättning i Ryssland af sven-
ska ftillverkningar, förekommer, bland an-
nat, att i allmänbet torde inom andra
länder en måhända alltför låg tanka om
den ryska inhemska industriens ståndpunkt
vara rådande. Detta är ganska sannt
och gäller kanske Sverige mera än något
anphat land. Vi minnas så gerna vår så
kallade ärorika tid, då vi ständigt slogos
med ryssarne och funno bland dem nå-
gra herrar och millioner slafvar, alla med
barbariska seder och bruk, och vi hafva
i allmänhet en stor benägenhet att fort-
farande anse ryssarne såsom ett slags
barbarer med en föga utvecklad industri,
men oss sjelfva såsom vida mera hyfsade
och industriösa.
Men i dessa åsigter ligger, hvad indu-
strien beträffar, ett skadligt sjelfbedrägeri,
hvilket hr Björnstjernas ifrågavarande skrif-
velse är i hög grad egnad att undanröja,
hvarför vi rekommendera densamma till
noggrannt öfvervägande af alla vederbö-
rande.
Vi kunna dessutom icke underlåta att,
till stöd för vår mening, ur nämnda skrif-
velse exempelvis anföra följande högst
märkvärdiga förhållanden:
Öfver den europeiska gränsen infördes.
till Ryssland år 1864—år 1868
af socker alla slag för
värde irubel silfver 8,850,000— -445,000
af stenkol d:o d:o .. 4,801,000—1,760,000
Vi finna häraf, att Ryssland under de
sednaste åren i så hög grad minskat in-
förseln af socker och stenkol, att det kan
antagas såsom sannolikt, att denna dyra
införsel inom få år fullkomligt upphör.
Om vi nu fråga efter orsakerna till dessa,
för Ryssland högst lyckliga förhållanden,
så finna vi svaret i hr Björnstjernas skrif-
velse, Denna upplyser nemligen, dels att
den ryska sockertillverkningen af hvitbetor år
1867 bedrefs i 330 fabriker med 75,000
arbetare och då utgjorde 4,246,000 pud
(1 pud 38,520 svenska skålpund, således
163,555,920 dylika skå!pund) och hade på
fem år mer än fördubblats, samt dels att år
1866 inom landet brutits 16,560,000 pud
stenkol, hvarförutom det är kändt, att lan-
dets rika tillgångar på bräntorf mycket
begagnas.
Om vi vidare fråga, huru det står till
med Sveriges införsel äf socker och sten-
kol, så finna vi af kommerskollegii sed-
naste berättelse för år 1868 om vår ut-
rikes handel och sjöfart, att denna inför-
sel alldeles icke aftagit, utan tvärtom årligen
ökats. Den utgjorde år 1859—1864—1868
af socker, alla slag, räknadt i skålpund,
35,718,203 - 38,919,7188—44,229,712;
af stenkol, d:o, räknadi i kubikfot,
11,834,960—16,513,817—18,933,392.
Och om vi slutligen fråga efter orsakerna
till dessa, för Sverige högst menliga för-
hållanden, så finna vi samma orsaker vara,
dels att vi till och med år 1868 icke hade
mer än en hvitbetssockerfabrik, nemligen
i Landskrona, hvilken fabrik samma år