lösningen blifvit mättad. Man uppsamlar då l
det bildade, gruskorniga kalksockret i ett såll
eller på en lutande träbotten, så att den vid-
hängande vätskan får tillfälle att afrinna. Mar!
öfvergjuter. slutligen kalksockermassan några
gånger med kallt vatten för att derigenom
mera fullständigt aflägsna den vidhängande
sirapen. Den i kärlet återstående vätskan
uppblandas med en lika stor mängd ny soc-
kerlösnibg, hvarefter på förenämnda sätt kalk
ånyo tillsättes och kalksocker bildas. Sålunda
fortsätter man flera gånger å rad, tills man
sista gången mättar hela satsen. Den vid si-
sta operationen erhållna massan innehåller från
de föregående sockerlösningarne alla salterna,
hvilka visserligen genom sköljning i kallt vat-
ten kunna till största delen aflägsnas; men
likväl blir detta kalksocker vid den sista och
fullständiga mättningen mera Orent, så att det-
samma ej bör blandas tillsammans med den
öfriga, mera rena kalksockermassan.
Genom lufttorkning förlorar det - sålunda
framställda kalksoekret omkring 30 procent i
vigt. Har detsamma. med omsorg blifvit be-
redt och har man dervid användt god kalk
samt väl omblandat lösningen vid kalkens till-
sättning, så innehåller massan efter torknin-
gen omkring 60 A 65 proc. socker, 20 å 25
proc. kalk samt ungefär 10 proe. vatten.
Efter 100skälp. beto bör man erhålla om-
kring 15 skålp. affirgad och klargjord saft,
inkokad till den för kalksockerberedningen er-
forderliga tjockleken, och: erhållas deraf un-
gefär 12 till 15 skålp. kalksocker.
För en dylik kalksockertillverkning äro en-
dast de mest exkla apparater och redskap af
nöden. För betornas rifning kan användas en
dylik maskin, som vanligen begagnas vid rif-
ning af potatis tör framställning af stärkelse
eller s. k. potatismjöl. Vidate behöfver man
en pressmaskin. Är mängden af betor, som
skola förarbetas, ej alltför stor, kan mani de
flesta fall hjelpa sig med vanliga handpressar.
För saftens vidare behandling erfordras en
klarningspanna, för hvilket ändamål man skulle
kunna använda en större 8: k. bryggpanna.
Uti dylika pannor kan- ock saftens inkokning
eller afdunstning till: den erforderliga konsi-
stensen ega rum. - Saftens silning efter be-
handlingen med kalkmjölk i klarningspannän
verkställes ändamålsenligast i ett kärl med
silbotten, ofvanpå hvilken silduken utbredes
och saften lemnas att afrinna genom en öpp
ning nedtill. Slutligen behöfver man natur-
ligtvis för kalksoekrets beredning det förut
omnämnda kärlet med omröraren. I saknad
af ett dylikt särskildt kärl kan man använda
hvilket annat som helst med temligen vid
öppning. Man låter då kalken genom en sikt
nedfalla och fördela sig öfver sockerlösningens
yta samt omrör vätskan flitigt med en spade
ellet trästaf.
Kalksockret kan förvaras huru länge som
helst, utan att genom skämning eller jäsning
undergå några skadliga förändringar. Tran-
sportkostnaden för kalksockrets sändande till
betsockerfabrikerna och raffinaderierna blir
föga större än för vanligt råsocker. Landt-
mannen får pressåterstoden qvar såsom ett
lämpligt kreatursfoder, och affallet vid bet-
saftens klarning och vid kalksockrets fram-
ställning. erbjuder passande gödning för åker-
fälten, emedan i detsamma ingå betornas för-
nämsta salter eller askbeståndsdelar.
Kalksockret bildar alltså en handelsvara,
hvars värde bestämmes efter sockerhalten.
Kalksockerberedningen kan göras till en hus-
slöjd, som sätter landtmannen i tillfälle att
af de sockerbetor han odlar bereda ett fabri-
kat, som förskaffar honom en lönande inkomst,
under det att lantdbrukets utveckling samti-
digt härigenom väsentligen befordras.
