Article Image
lösningen blifvit mättad. Man uppsamlar då l det bildade, gruskorniga kalksockret i ett såll eller på en lutande träbotten, så att den vidhängande vätskan får tillfälle att afrinna. Mar! öfvergjuter. slutligen kalksockermassan några gånger med kallt vatten för att derigenom mera fullständigt aflägsna den vidhängande sirapen. Den i kärlet återstående vätskan uppblandas med en lika stor mängd ny sockerlösnibg, hvarefter på förenämnda sätt kalk ånyo tillsättes och kalksocker bildas. Sålunda fortsätter man flera gånger å rad, tills man sista gången mättar hela satsen. Den vid sista operationen erhållna massan innehåller från de föregående sockerlösningarne alla salterna, hvilka visserligen genom sköljning i kallt vatten kunna till största delen aflägsnas; men likväl blir detta kalksocker vid den sista och fullständiga mättningen mera Orent, så att detsamma ej bör blandas tillsammans med den öfriga, mera rena kalksockermassan. Genom lufttorkning förlorar det sålunda framställda kalksoekret omkring 30 procent i vigt. Har detsamma. med omsorg blifvit beredt och har man dervid användt god kalk samt väl omblandat lösningen vid kalkens tillsättning, så innehåller massan efter torkningen omkring 60 A 65 proc. socker, 20 å 25 proc. kalk samt ungefär 10 proe. vatten. Efter 100skälp. beto bör man erhålla omkring 15 skålp. affirgad och klargjord saft, inkokad till den för kalksockerberedningen erforderliga tjockleken, och: erhållas deraf ungefär 12 till 15 skålp. kalksocker. För en dylik kalksockertillverkning äro endast de mest exkla apparater och redskap af nöden. För betornas rifning kan användas en dylik maskin, som vanligen begagnas vid rifning af potatis tör framställning af stärkelse eller s. k. potatismjöl. Vidate behöfver man en pressmaskin. Är mängden af betor, som skola förarbetas, ej alltför stor, kan mani de flesta fall hjelpa sig med vanliga handpressar. För saftens vidare behandling erfordras en klarningspanna, för hvilket ändamål man skulle kunna använda en större 8: k. bryggpanna. Uti dylika pannor kanock saftens inkokning eller afdunstning till: den erforderliga konsistensen ega rum. Saftens silning efter behandlingen med kalkmjölk i klarningspannän verkställes ändamålsenligast i ett kärl med silbotten, ofvanpå hvilken silduken utbredes och saften lemnas att afrinna genom en öpp ning nedtill. Slutligen behöfver man naturligtvis för kalksoekrets beredning det förut omnämnda kärlet med omröraren. I saknad af ett dylikt särskildt kärl kan man använda hvilket annat som helst med temligen vid öppning. Man låter då kalken genom en sikt nedfalla och fördela sig öfver sockerlösningens yta samt omrör vätskan flitigt med en spade ellet trästaf. Kalksockret kan förvaras huru länge som helst, utan att genom skämning eller jäsning undergå några skadliga förändringar. Transportkostnaden för kalksockrets sändande till betsockerfabrikerna och raffinaderierna blir föga större än för vanligt råsocker. Landtmannen får pressåterstoden qvar såsom ett lämpligt kreatursfoder, och affallet vid betsaftens klarning och vid kalksockrets framställning. erbjuder passande gödning för åkerfälten, emedan i detsamma ingå betornas förnämsta salter eller askbeståndsdelar. Kalksockret bildar alltså en handelsvara, hvars värde bestämmes efter sockerhalten. Kalksockerberedningen kan göras till en husslöjd, som sätter landtmannen i tillfälle att af de sockerbetor han odlar bereda ett fabrikat, som förskaffar honom en lönande inkomst, under det att lantdbrukets utveckling samtidigt härigenom väsentligen befordras.

14 april 1870, sida 2

Thumbnail