Article Image
Ett minne af Tegner. HallandsPosten meddelar ett bref från Esaias Tegner till den för sin sällsynta lärdom i de österländska språken, företrädesvis det syriska, berömde doktor C. M. Agrell, kyrkoherde i Skatelöf i Småland, flera gånger nämnd i Tegnårs skrifter. Som läsaren torde finna, är brefvet skrifvet efter skaldens bekanta omkastning i politiskt afseende, men eger såsom vittnesbörd om hans åsigter under de sista åren af hans lif dock alltid ett relativt värde och är hittills otryckt. HallandsPosten aftrycker det i dess helhet, till bokstafvering och interpunktion så troget som möjligt ; det lyder: Häradsprosten Herr Doktor C. M. Agrell. Z. N. 0 Högvördige Herr Doktor! Innan jag i dag sätter mig i Riksdagsvagnen, som egentligen är en skottkärra och ger mig åstad will fälttåget, bör jag med några ord tacka Herr Doktorn för dess bref och lemna till svar att jag talat med hemmablifvande Consistoriales om Adjunktsfrågan som blir afgjord efter Herr Doktorns önskan. Hvad Riksdagen angår så är icke att vänta att den skulle bli annat än ledsam. Vi hafva, efter en constitutionell uppfostran af 30 år lyckligtvis redan hunnit till partitiderna. Hur vi komma derifrån blir en annan fråga. Hattar och mössor nog, men tyvärr inga hufvuden derunder. En ofantlig massa af moderna cruditeter, halfbildning och demokrati, ofta med rent jacobistisk tendens, gäser i den förvillade och olyckliga Nationen. Förena sig ej de två första Stånden emot den nedifrån påträngande galenskapen, så kan upplösningen vara närmare in mången tror, och vi äro då bjudna på Sveriges begrafning, det Gud-afrände. Bed emellertid Krigsbönen för oss. Lycka på det nya året! Måtte det göra oss alla, om icke lyckligare, dock idlare och bättre! Skola vi öfverlefva vårt fädernesland, måtte då åtminstone Skaldens ord kunna lämpas på 083 Impavidum ferient ruin. Östrabo d. 7 Januari 1840. Högaktningsoch vänskapsfullt Es. Teqner. Vecko-Posten anställer åtskilliga tänkvärda reflexioner i anledning af en nyligen inträffad händelse och yttrar dervid rörande den ofta omskrifna personliga osäkerheten för det qvinliga könet på hufvudstadens gator följande, i hvilket man obetingadt måste instämma: Hvad hufvudstaden särskildt angår, är det upprörande för hvarje hederlig medborgare att tänka, att ingen qvinna, utom de som kunna bestå sig en åtföljande betjent med lanterna, eger gatufred just för män nu de samhällsklasser, som vilja anses för bildade. Knappast något fruntimmer finnes, som icke då det ef ter skymningen nödgats ensamt gå ut för att handla eller i annat ärende, blifvit ofredadt just af män, hvilkas yttre förrådt att de tillhört den s. k. bildade klassen. Har då icke den mindre förmögnes maka, dotter, ja tjenarinna, dalkullan, fabriksarbeterskan, den värnlösa unga flickan lika au pråk somden betjent åtföljda damen på oqvald frihet att; gå ensam på gatan? Huru långt äro vi ieke från sann frihet, så länge vi ej hafva personlig säkerhet på gatan för hela det svagare könet! Utvandringen af svenskt tjenstefolk till Tyskland. Från konsul F. Rooth i Kiel har till kommerskolleglum inkommit följande den 24 mars daterade skrifvelse: Då jag som oftast, synnerligast i södra Sveriges tidningar, ser, att agenter för anskaffaude af svenskt tjenstefolk till Tyskland utlofva fri frakt till ort och ställe samt lönesedlar till tjenarnes säkerhet, anser jag mig böra meddela kollegium, att en mängd svenskt tjenstefolk i konsulatet anmält klagomål deröfver att de, ehuru de varit lofvade fri resa hit, dock måste af sin lön aftjena densamma; och hvad lönesedlarne angår, lemna dessa ej den ringaste säkerhet för tjenaren; och vill jag såsom exempel härpå endast anföra, att två drängar, som af agenter voro antagne att tjena vid Preetz och af dem voro försedda med lönesedlar, vid hitkomsten i stället utan vidare blefvo afsända till närheten af Itzehoe; och då de, efter att ha tjenat der 4 månader under dålig kost, på grund häraf lemnade tjensten, erhöllo de för denna tid ej den ringaste lön, De arbeta nu å härvarande skeppsvarf. Ett bidrag till vattenoch brödstraffets historia meddelar Smålands-Posten : Till Wexiö länscellfängelse inkom den 15 mars ogifta Kerstin Jonasdotter Hallberg från Odensjö i Skatelöfs socken, för att med 3 dygns fängelse vid vatten och

2 april 1870, sida 2

Thumbnail