Ett minne af Tegner. Hallands-
Posten meddelar ett bref från Esaias Tegner
till den för sin sällsynta lärdom i de öster-
ländska språken, företrädesvis det syriska,
berömde doktor C. M. Agrell, kyrkoherde i
Skatelöf i Småland, flera gånger nämnd i
Tegnårs skrifter. Som läsaren torde finna,
är brefvet skrifvet efter skaldens bekanta
omkastning i politiskt afseende, men eger
såsom vittnesbörd om hans åsigter under de
sista åren af hans lif dock alltid ett rela-
tivt värde och är hittills otryckt. Hallands-
Posten aftrycker det i dess helhet, till bok-
stafvering och interpunktion så troget som
möjligt ; det lyder:
Häradsprosten Herr Doktor C. M. Agrell.
Z. N. 0
Högvördige Herr Doktor!
Innan jag i dag sätter mig i Riksdagsvagnen,
som egentligen är en skottkärra och ger mig
åstad will fälttåget, bör jag med några ord tacka
Herr Doktorn för dess bref och lemna till svar
att jag talat med hemmablifvande Consistoriales
om Adjunktsfrågan som blir afgjord efter Herr
Doktorns önskan.
Hvad Riksdagen angår så är icke att vänta att
den skulle bli annat än ledsam. Vi hafva, efter
en constitutionell uppfostran af 30 år lyckligtvis
redan hunnit till partitiderna. Hur vi komma deri-
från blir en annan fråga. Hattar och mössor
nog, men tyvärr inga hufvuden derunder. En
ofantlig massa af moderna cruditeter, halfbild-
ning och demokrati, ofta med rent jacobistisk
tendens, gäser i den förvillade och olyckliga Na-
tionen. Förena sig ej de två första Stånden emot
den nedifrån påträngande galenskapen, så kan
upplösningen vara närmare in mången tror, och
vi äro då bjudna på Sveriges begrafning, det
Gud-afrände. Bed emellertid Krigsbönen för oss.
Lycka på det nya året! Måtte det göra oss
alla, om icke lyckligare, dock idlare och bättre!
Skola vi öfverlefva vårt fädernesland, måtte då
åtminstone Skaldens ord kunna lämpas på 083
Impavidum ferient ruin.
Östrabo d. 7 Januari 1840.
Högaktnings- och vänskapsfullt
Es. Teqner.
Vecko-Posten anställer åtskilliga
tänkvärda reflexioner i anledning af en ny-
ligen inträffad händelse och yttrar dervid
rörande den ofta omskrifna personliga osä-
kerheten för det qvinliga könet på hufvud-
stadens gator följande, i hvilket man obe-
tingadt måste instämma:
Hvad hufvudstaden särskildt angår, är det
upprörande för hvarje hederlig medborgare att
tänka, att ingen qvinna, utom de som kunna
bestå sig en åtföljande betjent med lanterna,
eger gatufred just för män nu de samhälls-
klasser, som vilja anses för bildade. Knappast
något fruntimmer finnes, som icke då det ef
ter skymningen nödgats ensamt gå ut för att
handla eller i annat ärende, blifvit ofredadt
just af män, hvilkas yttre förrådt att de till-
hört den s. k. bildade klassen. Har då icke
den mindre förmögnes maka, dotter, ja tjena-
rinna, dalkullan, fabriksarbeterskan, den värn-
lösa unga flickan lika au pråk somden betjent
åtföljda damen på oqvald frihet att; gå ensam
på gatan? Huru långt äro vi ieke från sann
frihet, så länge vi ej hafva personlig säkerhet
på gatan för hela det svagare könet!
Utvandringen af svenskt tjen-
stefolk till Tyskland. Från kon-
sul F. Rooth i Kiel har till kommerskolle-
glum inkommit följande den 24 mars date-
rade skrifvelse:
Då jag som oftast, synnerligast i södra
Sveriges tidningar, ser, att agenter för anskaf-
faude af svenskt tjenstefolk till Tyskland ut-
lofva fri frakt till ort och ställe samt löne-
sedlar till tjenarnes säkerhet, anser jag mig
böra meddela kollegium, att en mängd svenskt
tjenstefolk i konsulatet anmält klagomål der-
öfver att de, ehuru de varit lofvade fri resa
hit, dock måste af sin lön aftjena densamma;
och hvad lönesedlarne angår, lemna dessa ej
den ringaste säkerhet för tjenaren; och vill
jag såsom exempel härpå endast anföra, att
två drängar, som af agenter voro antagne att
tjena vid Preetz och af dem voro försedda
med lönesedlar, vid hitkomsten i stället utan
vidare blefvo afsända till närheten af Itzehoe;
och då de, efter att ha tjenat der 4 månader
under dålig kost, på grund häraf lemnade
tjensten, erhöllo de för denna tid ej den rin-
gaste lön, De arbeta nu å härvarande skepps-
varf.
Ett bidrag till vatten- och
brödstraffets historia meddelar
Smålands-Posten : Till Wexiö länscellfängelse
inkom den 15 mars ogifta Kerstin Jonas-
dotter Hallberg från Odensjö i Skatelöfs socken,
för att med 3 dygns fängelse vid vatten och