———A LL 00-000 000 00 RRE——
Stockholms stadsfullmäktige förestår i
dessa dagar omsorgen att utse en leda-
mot i första kammaren efter grosshand-
laren Schartau.
För att motsvara: förtroendet af att
sitta bland en samling af män med så
stora insigter och så vidsträckt erfarenhet,
som första kammarens ledamöter, erfordras
att ega en icke ringa grad af kunskaper,
förmåga att väl uttrycka sig i tal och
skrift samt vana vid allmänna värf.
Enligt hvad vi erfarit af åtskillige bland
hrr stadsfullmäktige är någon gemensam
tanke om lämplig kandidat ännu icke ut-
bildad. Det har icke heller gifvits till-
fälle att mer allmänt öfverlägga om detta
ämne, och blir det först den 1 Febr., då
stadsfellmäktige sammanträda.
Imellertid ha enskilde medlemmar af
korporationen varit betänkte på åtskilliga
personer såsom: egnade att värdigt fylla
det höga kallet
Man har i första rummet tänkt på att
utse en medlem af den yrkesklass, som
hr Schartau i lifstider tillhörde; men det
lärer ansetts att, fastän börsen inom sig
eger tillgång på män med godt hufvud
och mycken affärsvana, hafva desse likväl
icke på sådant sätt deltagit i offentliga
ärendens behandling, att någon af dem
kan ifrågakomma, om icke grosshandla-
ren C. A. Lindroth, hvilken såsom en af
riksbankens fullmäktige inom denna institu-
tion förvärfvat ett särdeles godt anseende.
Man har dernäst vändt sin uppmärk-
samhet till högre embetsmän; och såsom,
bland sådane, egnade attt uppställas så-
som kandidater ha vi hört nämnas följande:
Generalpostdirektören 4. W. Roos, hvil-
ken ådagalagt en ovanlig organisations-
förmåga och arbetsamhet samt mer än
någon företrädare i embetet visat sig ega
öppen blick för allmänhetens intresse.
Generaldirektören för landtmäteriet IL.
B. Falkman, hvilken ej blott inlagt stora
förtjenster om landtmäteristatens ordnan-
de och skiftesverkets införande på Gotland,
utan ock med synnerlig värma omfattat
skogshushållningen i riket.
Generalmajoren : och sekundchefen för
lifgardet till häst grefve C. M. Björnstjerna.
Man har erinrat mot honom att han var
motståndare till den nya riksdagsordnin-
gen, men man har ansett att detta ej
längre borde tagas i betraktande, då den
nu är en fait accompli som ej kan rubbas.
Man har deremot påmint sig att han, der
det beredts honom tillfälle att verka i
det offentliga lifvet, alltid med heder full-
gjort sitt uppdrag. I Malmö visade han
för skolväsendet och för skarpskyttesaken
ett lefvande intresse, så att han till och
med stötte många af sitt stånd och af
presterskapet för hufvudet. I kyrkomötet
här i Stockholm spelade han en ganska
framstående roll. I alla sociala frågor
lärer man kunna vänta af honom att han
ser på de mångas, ej på de fås bästa.
Vidare nämner man advokatfiskalen i
Svea Hofrätt hr 7h. Billbergh. Han har
såsom stadsfullmäktig alltid hört till spar-
samhetspartiet och såsom offentlig åkla-
gare aldrig hyst konsiderationer.)
) Inom riksdagen — åtminstone andra kam-
maren — är fråga om att utse honom till justi-
tieombudsman; men detta hindrar honom icke
från att vara ledamot af första kammaren.
lem EERO