-— 170 —
— Hvilket?
— Vårt gemensamma intresse för Wil-
ner och Stegenska familjen kunde ju vara
skäl nog; men jag har ännu ett, hvilket
jag dock icke kan meddela dig, åtminstone
vill jag först veta dina tankar om Stegens
karakter.
— Rudolf är tyvärr icke af någon särde-
les prisvärd karakter, det nödgas jag med-
gifva; men- aldrig kunde han ha gjort sig
skyldig till en öfverlagd nedrig handling,
derom är jag fast öfvertygad. Han är sna-
rare en stackare än en bof, och jag tror
snarare att han hyste fruktan än hat för
brodren. Hvilka deras tidigare förhållan-
den varit känner jag icke, ty Rudolfs be-
kantskap gjorde. jag först vid akademien.
Han låg der både länge och väl för att
läsa till hofrättsexamen, förälskade sig un-
der tiden i sin nuvarande fru, och för att
så mycket förr kunna gifta sig, öfvergaf
han juridiken och kastade sig in på den
militära banan. Som hån hade pengar sjelf
och fästmön ännu mera, gick det galant för
sig att sätta bo, lefva magnifikt några år,
och, pang! Så var det slut med herrlighe-
ten. Han måste görå upp med kreditorerna,
flytta hit till orter, och det öfriga känner
du; det är hvad jag vet. Efter all den er-
farenhet, jag under årens lopp samlat rö-
rande hans karakter, är jag fullt säker att
han icke varit i stånd att, som ryktet sä-