tare skulte man dö tagen klok gumma (tiettirr); det skulle nog gå bra. Den tuppbärande -mannen gick i sakta mak fram, högtidlig och allvarsam, och medan jag stannäde på gästgifvaregården, hade äfven den kloka gumman anländt. Korrespondenten upplyser ej, hurnvida liken blefvo funiia med dessa besynnerliga medel.