tare skulte man dö tagen klok gumma (tiettirr);
det skulle nog gå bra.
Den tuppbärande -mannen gick i sakta mak
fram, högtidlig och allvarsam, och medan jag
stannäde på gästgifvaregården, hade äfven den
kloka gumman anländt.
Korrespondenten upplyser ej, hurnvida liken
blefvo funiia med dessa besynnerliga medel.