smickrar sig nemligen i Nordamerikas prote-
stantiska. verld med alb Hyacinthe vill öfvergå
från katolicismen till protestantismen, och efi
hvar af de oräkneliga sekter, som under
det fria meninogslifvet i den stora republiken
uppstått. som svampar; öfverlemnar gig åt
lifliga förhoppningar om att den skall bli
den utvalda, att den Skall ha äran af att i
sitt sköte upptaga Pius-IX:s-berömde anta-
gonist. Hedervärda brödraskap och förenin-
TE ha för fngespdany förbered fig Då att
slå -en klo i påter Hyacinthe, så fört Han
satte foten -på amerikansk botten, festmålti-
der ha anordnats, tål -instuderats och: alla
andra apparater, öfver hvilka dessa samfund
i så rikt mått förfoga; ha satts i rörelsbi
Det måtte vara tråkigt att lefva i ett kar
meliterkloster; men-det kan likväl hända att
Hyacinthe-under allt detta-amerikanska bul-
ler : skall. sakna sitt gamla klosters. tystnad
och lugn. Man -har: ännu -ieke skäl att: an-.
taga, det patern. vill ombyta; religion; sjelf
har han. .ej fattat något beslut härom, och
han tänker infinna sig vid det ekumeniska,
mötet i. Rom, för att tala för den fria katol-
ska kyrkans sak mot ultramontanismen. Hans
resa öfver Atlantiska hafvet förklaras deraf,
att han; ville--nndandraga. sig. det uppseende,
som, hans uppträdande väckt... Ar aet verk-;
ligen - denna.--bevekelsegrund. som ; drifvit ho-
nom: till,Amerika, måste han snart finna att,
han gjort uppräkningen utan åmerikanarne..
Kejsar Napoleon lärer. ha: för afsigt att
lemna .Compiegne och uppehålla sig i Paris;
under vintern. i
Man, har berättat att kejsaren åter varit.
opasslig, och denna: nyhet bekräftas af sed-
naste: post, Män försäkrar emellertid att .de
reumatiska plågor, hvaraf ban hemsökts,
Snart gått öfver samt ätt han ämnade i tors-;
dags jaga i parken vid: Compiegne, i
Hvad kejsarens utrikespolitik.argår; synes)
denna; nu mer än. någonsin. vara riktad på
åstadkommandet af ett varaktigt fredst.llstånd
med tby åtföljande allmän afväpning. Frank-
rikes.nya sändebudd i Petersburg, general
Fleury; lärer. mnemligen: dit. medföra etv för-
slag härom. Om detta bifalles af. Ryssland;
likasom det förut.har Österrikes, och. Italiens
samtycke, skola dessa makter i förening upp-
mana Preussen att äfven ansluta sig till det-
samma. ; Rs i
Men -titsigterna att förmå Preussen till en
fredspolitik äro: ieke stora. Först måste nord-
tyska förbuadet bli eå universel stat.
ROR ki
I Paris: sysselsätter mån signu företrädes-
vis med. de förestående eftervalen: Såsom
Kaudidater nämnas: i första kretsen sociali-
sterna Laurier; ContragelyHenrisRochefort
-0c3 Fr. Terme. (medarbetare i tidningen
Peuple Frangais och , bekant från valen i
juni såsom Gambettas konservative motstån-.
dare); i fjerde kretsen Arthur, Pitard, en.
bror till Ernest Picard, oeh republikanen Jules;
Allixz. Henri Rochefort .hade länge i sinnet.
att uppgifva sin kaudidaturi första valkretsen,
men. har bu. underrättat sina vänner. om att;
denna tanke framkallats af situationen i au-
gusti, då ban ansåg kejsar Napoleons död och
republikens proklamerande nära förestående,
hvaremot det nä blir allt tydligare att kejsar-
dömet får ökade krafter.
tJordbäfningar. Pb Frankfäft, Wiesbaden
och Darmstadt förmärktes i lördags på afto-
nen kl. omkring 6 häftiga jordstötar, och lika-
så följande söndagsmorgön kl. i Rhenhessen,
Nassäu och : Storkenburg. Efter hvåd mån
berättar från Darmstadt, varade dem häfti-
gaste stöten omkring 10 sekunder och gick