-— 42 — — Ursäkta mig, Bertha, jag visste ej att du var upptagen; farväl. Hon.vände sig om för att., gå, men kaptenen hejdade henne. — Nej, låt os ej skiljas så snart, då vi änyo mött hvarandra, sade han; och ställande sig med ryggen. möt dörren, vänd till Hertba. 4 vlog han: kan jag berätta er huru jag kom i bestänlag, åf porträttet; — jag såg det hängande omEr IDE a damens hals, Mt så e i.misa armar vid ag önskad der (eh Olekenåndelse Intet iffade. Jag önskade. mycket .a VA taga or tkättet. höns PR bar äs men det. tycktes bå ror äl ällt värde i ke onhes Ogon, sedan hon. erför att originalet ännu le de, Er unga vän måtte ha en, särdeles stor smak för antiqviteter. — Är (et sannt, JA sa? frågade Bertha. Ja ade denng r du hade erHÄ PORbrKtlet, men NEN OR:a tro undra öfvår Kär RT RA det var ett myc I tigt infall. af mig och jag. är straffad det 1, är I antaa Selby. Jag i infste medgitva a Of 0 rst hyste andra tänkar, men er unga. vän frökda Wagners or. hafva ötvertygat mig. Hennes förskräckta ntseende kunde ej. Misstydas, Jag önskade mycket att frn känna Rather hå den aga