Om .embets--och tjenstemännens Sedan-.Stockholms-Posten förklarat att den ej låter i sina egna-spalter polemiserä mot dess egna åsigtet, här mån sändt oss. följande. skrifvelse med begäran oma.dess-införande: Till redaktionen af Dagens Nyheter. Med anlednings at en srtikel, delvis utgör rande ettåtdrag arStöcktölms-Posten, i eder tidning för dei 28 oktober angående fikan: det. efter Erouais kaäla, demorali:ationen, som detta fikande skulle ha med sig, den lilla. .valuta;, staten får. för brödet, som. den utdelar:-0:8. -V.4-anhålles-omplats i-eder tidning för nedanstående: Att studentkåren Vid tniversiteterna i Sverige år från år betydligt stiger, så att t. ex. den i Upsala nu utgöres, tillika med docenterna, af 1,400 personer, medan. samma kär t. ex. för nio år sedan utgjordes af 900 personer, är visserligen i och för sig ett glädjande tidens tecken; ty det Visar att landets eivilisation äri ett starkt framåtgående. Föga glädjandes är :dock-att se-detta med hvarje år .. ökade. .antal studenter, då man vet att största delen af .dem, .som studera vid universitetet, studera der endast för att blifva gtatens embetsoch tjenstemär. Det anses icke behöfligt att studera der, för ått gå ut i Härings eller eöskilda lifvet! Eroar mån sig ut i det lifvet, då afbryter man studierna i de nedersta, säger nedersta; -klassernaaf .elementarläroverket; -diksomförsnäringarne ingen. kunskap dehöfdes. En, stor olycka för Sverige är. onekligen, detta förskräckliga jägtande. efter. att komma. in i statens tjenst, och föräldrar och målsmän kunna icke nög allvarligt bli oppmärksamgjorde derpå, att de Köra betädka sig mer än två gånger, innan dö råda barnen eller Hyndlingarne att stödeta för: att bli erhbetsmän. För alla; som studera åt. dethållet, finnesredan:nu icke ts: Ochs hur: skall. det, gå till 21 nat; omallt dlera..och flera blifva. påsembetsmannabanan innarrade? Härintill, tänka vi lika med Eder och Stockholms-Posten. Stockholmz-Postens författare yttrar: Dessa män, som användt siva kraftigaste år på en kroppsoch själsmördande väntan, få då, när deras ordhisg äntligen kommer, ett stycke renskrifning. eler kollationering. eller an-; nat simpelt arbete — — —:i Efter hand stiger han till andra skrifvareplatser med litet högre aflöriog, men arten af hans verksamhet är ej väsentligen förändrad: det är trälens arbete, utan ära och nästan utan. ansvar. Hvar och en: med verkliga förhåliandena bekant måste finna, att detta omdöme är fullkomligt falskt, på samma:gång som hvarje lidelsefri finner det-vara hätskt och bittert, sålunda äfven från denna synpunkt -kjatande från målet. Talet om tjönstemännens r:nskrifring vid våra judiciela och adiministrativa embetsverk bär blifvit till enjärgon och trodd, den, Jiksom så mycket annat oriktig:, af med förhållandena obekant folk, det. vill: säga den stora massan. .Om de som tala om extra ;:ordinariernas: och lägre tjenstemäns. i våra . embetsverks. renskrifniog. ville göra. sig mödan att gå upp en dag eiler två iembetsverken, : skulle de finna, att dessa tjanstemän, nästan. allmänt, arbeta med utredningar af inkomna mål och ärenden, expeditioners, uppsättanvde, reviderande.sf stavsräkenskaper. o. 5. v. af:tusenfaldigt olika art. Den renskrif. ning, som erfordras, delas vanligen temligen lika, på ;extraordinarierpa och de lägsta gradens. tjenstemän och .derpå-pedlägges i allmänhet en försvinnande ringa tid i jemförelse med den, som npedlägges på arbeten, som, erfordra..tankeansträngniug och författ-. ningskunskap. Stockholm den 29 oktober: