slags ur. Af heskrifningen har ins, funnit att
det i sjelfva verket alls icke är fråga om något
nytt i urväg. Enligt underrättelse i tidningarne
för omkring 15 år sedan, förevisades ett dylikt
ur, om Ins. ej mi sminner sig, vid ett landtbruks-
möte i Örebro län. Vid ett dylikt möte i Bergs
socken i Jemtland år 1867 hade urmakaren A.
Moden i Viege by utställt en efter enahanda
id6 af honom tillverkad klocka. Mekaniken var
ganska enkel. Af ett vanligt fickur hade Moden
användt de flesta delarne, insatt den deraf sam-
inansatta mekaniken uti en tillsluten messings-
dosa, igenom hvars centrum ledde ett fint hål
för upptagande af den axel, hvarpå visaren och
det hela skulle under urets gång hrvila. En
tyngd roterade, efter mekanikens gång, rundt
om dosans insida, och sålunda, på grund af
tyngdlagen, bringade hela verket eller dosan
att derefter vända sig. På hvar sin motsatta
sida af dosan voro fistade utstående armar i
form af en vanlig större urtvisare. Uti nummer-
tyflans midt var stiftet fistadt, hvarpå noret och
visaren voro fasisatte. Moden erhöll I premie 1
specie för arbetet, hvilket vid mötets slut inköp-
tes för 30 rdr af eh landthandlare, och erhöll
beställningar på 3:ne dylika af andra perso
Om det i Örebro exponerade nret var det ta
i sitt slag, så följer deraf att uppfinningen är
svensk; enahanda förhållande inträffar, om det
af Moden tillverkade uret var, såsom han sjelf
påstod, hans egen uppfinning. Den omständig-
heten, att dylika urtillverkats här i Sverige förr
in Syrstad i Levanger dermed varit sysselsawut,
har imanat Ins. att omnämna hvad han hade sig
i saken bekant. Det är dessutom sannolikt att
Syrstad fått iden från Moden i Jemtland, d
som bekant, en icke så ringa samfärdsel Jemt-
land och Norge emellan eger rum.
Det torde böra tilläggas (hvilket faller af sig
sjelft för den, som fattat Ins:s knapphändiga be-
skrifning på uret) att detsamma gör tjenst, då
taftan står lodrätt och då hon icke ligger horison-
telt. Amatör af mekanik,
men ej urmakare.