från den hon höll kär. Hon hade kunnat vara en rik mans hustru, om hon lydt bro.derns vilja, men hon föredrog att framlefva ett lif, fullt af försakelser vid dens sida, som egde hennes hjerta. Hon, en qvinna, hon hade haft detta mod, som han, Erik Malmberg, vid 28 års ålder saknade. Han hade sålt sig för att undgå fattigdomen och han var nu allt utom lycklig. Fegheten i hans karakter, som gjorde att han uppoffrade detta barn, som nu var hans hustru, hade blifvit straffad. Det låg mycket för bans sjelfkänsla förödmjukande i dessa betraktelser, och Erik hade gerna velat undfly dem, om han kunnat. Vi, som kunna det, lemna honom och återvända till fru Berg. I sjukrummet var tyst. Doktorn hade till Nanny sagt, att han icke hade något hopp angående fru Bergs tillfrisknande; utan att man hvarje stund kunde vänta att det skulle bli slut. Kort efter doktorns aflägsnande hade hon insomnat och sof nu stilla och lugnt. Med hufvudet lutadt i handen satt Nanny med ögonen fästade på den bleka qvinnan. Det var icke länge sedan hon satt vid sin makes dödsbädd och lyssnade tll hans andedrägt, sedan han somnat in för att aldrig mer vakna. Och Nanny genomlefde i minnpt allt hvad som passerat efter hans död,