från den hon höll kär. Hon hade kunnat
vara en rik mans hustru, om hon lydt bro-
.derns vilja, men hon föredrog att framlefva
ett lif, fullt af försakelser vid dens sida,
som egde hennes hjerta.
Hon, en qvinna, hon hade haft detta mod,
som han, Erik Malmberg, vid 28 års ålder
saknade. Han hade sålt sig för att undgå
fattigdomen och han var nu allt utom lyck-
lig. Fegheten i hans karakter, som gjorde
att han uppoffrade detta barn, som nu var
hans hustru, hade blifvit straffad. Det låg
mycket för bans sjelfkänsla förödmjukande
i dessa betraktelser, och Erik hade gerna
velat undfly dem, om han kunnat.
Vi, som kunna det, lemna honom och
återvända till fru Berg.
I sjukrummet var tyst.
Doktorn hade till Nanny sagt, att han
icke hade något hopp angående fru Bergs
tillfrisknande; utan att man hvarje stund
kunde vänta att det skulle bli slut.
Kort efter doktorns aflägsnande hade hon
insomnat och sof nu stilla och lugnt.
Med hufvudet lutadt i handen satt Nanny
med ögonen fästade på den bleka qvinnan.
Det var icke länge sedan hon satt vid sin
makes dödsbädd och lyssnade tll hans ande-
drägt, sedan han somnat in för att aldrig
mer vakna. Och Nanny genomlefde i min-
npt allt hvad som passerat efter hans död,