Hade Nannys afsigt varit att utså miss-
tankans frö i hans bröst, hade hon till en
viss grad lyckats.
När rikt folk gifta sig, äro alla bekanta
måna om att genom bjudningar och tillställ-
pingar visa sitt deltagande.
Brukspatren Malmbergs blefvo också
bjudna till östan och vestaa; men Ester
kunde icke förmås att fara på en enda af
alla dessa tillställningar. Hon stannade en-
vist hemma.
Det lugna hvardagslifvet tog således ge-
nast sin början.
Ester, liksom de flesta rika fruar, behöfde
icke, ifall det ej behagade henne, bestyra
om sitt kus, utan kunde öfverlemna detta
åt andra, och så gjorde hon äfven. Hon
var hvarker van eller road af att taga känne-
dom om mjölkkommare, visthus, brygd och
bak. THushållerskan var ju till för att sköta
om alt detta. Större delen af dagen till-
bragte den unga frun i biblioteket, läsande
den ena romanen efter den andra. Under
det rus, romanläsningen framkallade, glömde
hon sina lydda illusioner och invaggade sig
i nya.
Detta var enda sättet för henne att för-
draga sitt bitra öde.
Mot mannen var hon kall och tvär och
kunde omöjligt, trots Nannys uppmaningar,
förmås att iaktaga ett annat uppförande.