avläggande, de bansträckningar, som nu måste
anses Vara för oss mest angelägna, nemligen
de, hrarigenom våra större bergslager få bil-
liga och beqväma utfartsvägar, samt dels slut-
ligen om riktnirgen af Norra stambanan, hvar-
om meningarna voro långt ifrån odelade, ehura
om derna bana så mycket talats och skrifvits.
Vi hinna för dagen ej redogöra för debatten,
utan anteckna erdast, hvad andra kammaren
beträffar, der 30 talare yttrade sig, utgången,
som blef att såväl herr Sparres motion som
ut:kottets förslag om Norra banans riktning
afslogs med 137 röster mot 38. Till detta
resultat kunde kammaren dock ej komraa förrän
efter trenne voteringar.
Frågan om Östra stambanan förekom här-
efter och föranledde, oaktadt tiden led mot
midnatt, en mängd talare att yttra sig. Hrr
C, A. Larsson, A. A. Andersson, Lönnberg,
Sven Hansson, Ridderstad, Posse, Lithner,
v. Schultzenheim och Åstrand, hvilka samt-
liga yrkade på ett anslag af en million rdr.
För afslag å dessa talares yrkande, eller i
öfverensstämmelse med statsutskottets betän-
kande uppträdåe hbrr Liljencrantz, Hierta,
Jön8 Pehrsson och Hedengren.
Med 108 röster mot 55 beslöt kammaren
att intet anslag till Östra stambanans fort-
satta byggande under 1870 skulle beviljas.
Första kammaren biföll efter en längre dis-
kussioa som fortgick mellan 5 å 6 timmar
— under hvilken en mängd olika yrkanden
framställdes — ett af hr Rydin framställdt
förslag att kammaren ville, med bifall till
punkten i hvad den afslår hr Sparres motion,
i öfrigt afslå densamma. Beslutet fattades
med 80 röster mot 31. Minoriteten röstade
för bifall till utskottets hemställan.
Första kzmmaren afbröt föredragningen med
denza puukt kl. 1, 12, den andra kammarens
sammauträde fortgick till efter midnatt.
Utekottsbetänkanden.
I afgifvet utlåtande angående jernvägstrafik-
staten har utskottet i hutvudsak tillstyrkt bifall
till k. m:ts i ämnet afgifna proposition.
Vid behandling af k. m:ts proposition angå-
ende upphörande såväl af tackjernstionden och
andra deremot svarande tackjernsafgifter som af
de friheter i fråga om ränta eller rotering, hvilka
vissa orter i egenskap af bergslager nu åtnjuta,
har utskottet beslutit tillstyrka, att skyldigheten
inom privilegierad bergslagsort till utgörande af
tackjerustionde ifvensom af skattejern och hytte-
gilsjern, der någondera af dessa tvenne sednare
atgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstår, må
för framtiden upphöra, emot det att de förmå-
ner, som dylik ort af kronan haft sig iegenskap
af jernbergslag förunnade, indragas.
Lagutskottes har uti afgifvet betinkande n:r
35 afstyrkt ett af hr C. J. Grafsiröm vickt för-
slag om införande af civiläktenskapet.
Andra kammarens tillfälliga utskott n:r 4 har,
i anledning af återremiss af dess, rörande hr ÅA.
Rydbergs motion om indringar i gällande rese-
reglemente afgifna betinkande, inkommit med
nytt betinkande n:r 45, hvari utskottet föreslår:
att riksdagen uti underdånig skritvelse anhåller,
att k. m:t ville i nåder utfärda ett nytt resereg-
lemente, deruti dels de uti det nu gällande be-
stämda nio klasser sammanföras till fem eller
sex; dels dagtraktamentena nedsättas till läimp-
liga, det verkliga behofvet mera motsvarande
belopp; dels bestämmes, att rese- och trakta-
mentskostnads-ersittning alltid. beriknas efter
den väg och det sätt att färdas, som medför
minsta kostnad; dels uteslutes nu bestämd er-
sättning för transport af reseeffekter till och från
ångfartyg och jernväg, och dels stadgas, att
resekostnad för betjening på ångfartyg eller jern-
väg icke må till godo beräknas, der sådan ej
medftölijt.
Till Red. af Dagens Nyheter!
Om jag ock bör vara tacksam för red:s bemö-
dande att göra mitt anförande rörande Ordens-
väsendet mera pikant än det i verkligheten var,
nödgas jag likväl frånkänna mig äran af åtskil-
liga skämtsamma momenter i det referat af mitt
yttrande, som finnes infördt i dagens nummer af
eder tidning.
Stockholm den 30 april 1869.
S. 4. Hedlund.
) Af referatet synes, att talarnes anföranden
blifvit i största sammandrag och sålunda icke
efter ordalagen återgifna; ref:s bemödande gick
endast derpå ut, att, så godt sig göra lät i sam-
mandragen form, sitta läsarne i tillfälle att be-
döma talarnes tankegång eller åsigter, sådana
dessa afspeglades i de afgifna anförandena, hvilka
ref. beklagar att han ej kunnat ordagrannt åter-
gifva. såsom de väl förtjenat.
Till följetomgens läsare.
Hr stfnufam mlIldf.M amdde Effanm Jans smal