sattes mannen på 4 dygns vatten och bröd. —
Riksdags-Nyheter.
Jernvägsfrågorna.
I går drabbade inom båda kamrarne an-
darna tillsammans och tuktade hvarandra.
Jernvägsfrågorna stodo främst på föredrag-
ningslistan. I afseende på det af regeringen,
enligt den en gång uppgjorda byggnadsplaner,
begärda anslaget af 3,100 000 rår till fortsätt-
ning under 1870 af arbetena å nordvestra stam-
banan, uppstod en lång öfverläggning i såväl
första som andra kammaren. Striden gällde
dock ej huravida densa summa skulle bevil-
jas eller af.lås, utan huruvida en million derat
skulle få användas redan innevaraude år, och
arbetet sålunda under nästa år i samma mån
inskränkas. I första kammaren väckte hr Mont-
gomery-Cederbjelm förslag härom, i andra kam-
maren frambars det af hr Myrtin. Skälet
för detta arrangement, som uppgafs vara ec-
dast en bokföringafråga, var dena i landet rå-
dande nöden och nödvändigheten att bereda
tillfälle till arbetsförtjenst åt de många, som
nu gå arbets- och brödlösa. Gecom att bi-
falla detta förslag skalle 2,500 å 3,000 perso-
ner bereda3 arbetsförtjenst.
I första kammaren understöddes försla-
get af statsrådet Adlercreutz samt herrar
Wallenberg, A. C. Raab, Schartau, Wern
m. I, men bestrids af herrar Funck,
C. G. Mörner, Tornerhjelm, Bildt, De Marå
m. ft., dels på grund deraf att man ej borde
på något sätt rubba den finansiella plan för
jernräg.byggnadernas fortsättning, som man
en gång autagit, och dels derför att ökade ar-
betstillfällen i Wermland skulle lända till föga
fromma för de landsdelar, enkannerligen Små-
land, der den största nöden rådde, hvilka i
stället borde bereda3 arbetstillfällen på när-
mare håll. Deremot invändes åter, dels att
röd äfven rådde i vissa delar af Wermland,
dels att nöden vore stor i det närliggande
Dalsland och dels att småländingarne gerna
skulle söka sig dit, der de kunde få arbete.
Tillägget bifölls också med 74 röster mot 37.
Inom andra kammaren underitöddes herr
Myrtias förslag af hrr Hedlund, Anders Erics-
son, Nils Andersson, Olof Olsson, Hedengren,
statsrådet af Ugglas, P. Olsson från Helsing-
borg, And. Jonsson, Uhr, Lindström, Man-
nerskantz, Leffler, Medin och Berger. Ut-
skottets förslag, i öfverensstämmelse med re-
gericgens proposition, förordades af hrr Björck,
Keij, Iierta och Siljeström, hvilka ej ville
afvika från den ea gång uppgjorda arbetspla-
nen. Hr Astrand ville ha summan anvisad
till påböriande af arbetena å östra stambanan
från Nässjö. Vid anställd votering segrade
hr Myriios förslag med-86 röster mot 85 —
hvilken enda röst således beredde arbeisför-
tjenst åt många.
Utan diskussion biföllv båda kamrarne försla-
gen om bidrag af230,000 rdr tilljernvägen Dege-
fors--Frykeo Nordvestra-banan samt för 1870
ett anslag af 300,000 rår till stationshus i
Stockholm.
Öiver de många motiozer, främst hr E.
Sparres stora förslag om byggande af banor
i olika delar af riket, har utskottet afgifvit
ett särskildt betänkande, i hvars första puukt
föreslås, att riksdagen, med afslag å hr Spar-
res motion, i hvad den rör bausyst-met, måtte
bostämma riktningen af Norra stambasan från
Toureberg vid Stockhoim—Upsalabanan öfver
Serva:la, Norbergs bergslag, Avesta till Stor-
vik vid Falu—Gefle-banan, från hvilken punkt
Norra stambanan sedermera skulle fortsättas
norrut. Då utskottet ej föreslagit riksdagen
att anvisa rzågra medel till den sålvada för-
ordade bansträckningen, gällde det endast nu
att få sträckningen bestämd — et: försök
således att binda händerna på kommando riks-
dagar, hvilka skulle bevilja medel.
Det visade sig dock snart, att statsutskotts-
majoritetens förslag ej hade stora sympatier
inom kammarna. I den andra, der denna frå-
gas behandling började redan på förmiddagen,
uttalades oförbehållsamt af fiera talare det
olämpliga uti att nu bestämma riktningen af
en bana, till hviiken ran ej kunde anvisa nå-
got anslag. Utskottet hade emellertid några
medhållare. I öfrigt talades vidt och bredt och
länge och väl dels om de principer, som hä-
danaftftor hära göra sir sällande vid iernväsars