ARRAs leende på den stjerna, som hos Birger tjenstgjorde för klocka. Birger Sigurdsson! Det är ju så du heter, du som ställer till slagsmål i mitt fredliga hus, du, som med en millionärs nonchalance slår sönder vaser af Sevresporslin? Och bränner upp damastduktyger! inföll fru Wachtel med at vrede darrande röst. Och trakterar, som gäst, din egen värd med hugg och slag — tillade grosshandlaren pathetiskt. — Hvad tror du, du kan vänta för bestraffning för alla dina dåd? Gerda och Signe sprungo likbleka till sin bror, liksom för att skydda honom. Den lille ljuslockige Erik Hallin sällade sig till dem och ropade: Birger är oskyldig, vi retade honom allt för mycket. i Han är oskyldig! bekräftade Walter Silfverfelt, också en af kamraterna från Birgers lekstuga. Hvem tror du skall ersätta mej min dyrbara Sevresporslinsvas och mina krossade böhmiska glas? Har du så godt om mynt i din sparbössa? — predikade grosshandlar Wachtel. Birger teg. Eller har din mor råd att ersätta mig mina förluster? — fortsatte den rike mannen med isande lugn.