Frågan om den kommunala rösträtten har kommit ett godt stycke på väg till sin slutliga lösning genom de beslut, som kamrarne i lördags fattade rörande ett lagutsköttets betänkande. Båda kamrarne voro ense om att inskränka de högt beskattade stadsboernes hittills. obegränsade rösträtt på ett sätt, som finnes angifvet under rubriken Riksdägsnyheter. Första kammaren vägrade deremot, att bevilja samma eftergift åt anspråken kos de mindre röstegande på landet. Kammaren ansåg att der borde förblifva vid det gamla, likasom den nyss förut hade förklarat sig icke vilja tillåta landstingen att sjelfve utse sina ordförande. Det är ganska tydligt att första kammaren, hvars ledamöter väljas aflandstingen, fruktar att hvarje förändring som blefve företagen med dessa, ock skulle leda till en förändring af första kammarens karakter. Men första kammaren borde just derför ha bifallit den lindriga reform af valrätten å landet, som nu var föreslagen. När första kammaren icke gjorde detta, qvarlemnade den i händerna på sina motståndare ett önskadt -agitationsverktyg, hvilket ingalunda: skall. blifva obegagnadt och troligen ej nedlägges; förrän det lyckats att göra personlighetsprincipen fullkomligt gällande vid kommunala val. Andra kammaren har godkänt hr Johan Liljencrantz motion om att öfverståthålIarens sjelfskrifaa rätt att vara ordförande bland Stockholms stadsfullmäktige må upphöra. Den ende, som talade för dena rätt, var hufvudstadens nye representant, embetsmanna-intressets ombud par preference, revisionssekreteraren Lindhagen. Hr Lindhagen tyckes: ej -kunna hålla kortare tal än sådana som räcka en timma. Andra kammaren är icke var att. höra samme talare så länge, såvida det icke är en vältalare, — och en sådan sparar sina krafter till vigtigare tillfällen: — Hr Tindbagen bar icke rättfärdigat de förhoppningar, som de många och ifriga befrämjarne af hans kandidatur för några månader sedan gjorde sig sjelfva och ingåfvo andra om honom, och det skulle säkert högligen förvåna Andra kammarens öfriga ledamöter, om de nästa år återfunne honom på Stockholmsbänken. Andra kammaren bar bifallit hr Svenscns motion om teatercensurens afskaffande. Detta vår ett desto vackrare erkännande gifret åt grundsatsen att inga hinder böra i förväg läggas för uttryckandet af menniskans tankar, som många af de prof, censurrättens motståndare hade. i Söndags Nisse och i Nya Dagligt Alle-. handas dermed beslägtade nya skandalafdelning (med öfverskrift: Stockholmssqvaller; och underskrift Jörgen) framlågt å censurrättens bruk voro i hög grad egnade att väcka betänkligheter vid teaterförfattarskapets fullkomliga frigörelse. Det blir nu publikens och pressens pligt att hålla polis öfver den dramatiska litteraturen, så att den icke går utom den goda smakens råmärken. BERRSEEEE STENEN OT NS RE ETS