SaKBä3: j
RÄTTEG. OCH POLISNYHETER.
Ilms mysterier.
Ransakningen med för stölden från handlan-
den Weber tilltalede och huäktade förre betjen-
ten OC: F. Holmgren, m. fl. i målet inblandade
persöner, förtsattes I går å rådhusrättens 4:de
afdelning. Tillstädes voro denna dag, förutom
från häktet upphemtade Holmgren, artilleristen
Anders: Svensson och dennes hustru; fiskaren
Bergman och den med honom sammanboende
ogifta Sofia Kjellberg samt pontonieren P, A.
äroström. essa personer äro, som vi förut
omtalat, anklagade, de fyra förstnämnde att
hafva, med vetskap om att Holmgren stulit hos
hr Weber, Kvar i sin ordning hållit honom gömd
i sing hem sanit derför tagit icke sålitet betaldt;
Färiströnmr åter för det han, i en baron IKurcks
namn; skrifvit en falsk orlofssedel åt Holmgren.
Åklagaren. (Bfter protokollsjusteringens. slut.)
Hert ordförande, jag har ej inkallat några vilt-
nen, enär de anklagade nu erkänt,
Ordf. Ja, jag ser det af handlingarne. (Fill
hustru Svensson.) Är ni beredd att nu afgifva
en sanningsenlig bekännelse, så berätta!
Hustru Svensson. Ja; onsdagen den 16:de
december kom Hölmgren hen till öss och sade
att han gått från sin plats; han tillade på sam-
må gångv Jag får äfven. berätta för Philda en
abtian sak; jag har försett mig med litet pen-
gar.. Jag förmanade honom då, för jag begrep
att han stulit hos Weber, men han svarade:
Var Ke bara, de ta mej imte, jag ställer al-
drig Thilda i några omständigheter.
rdf. Nå, ii fck pengar af honom?
Hustre Sversson. Ja, had lade em tia på
skärnkew och sade: Skulle jag bli fast; så säg
inte på hågra vilkor att Thilda mottagit pengar
af mej, skulle di fordra det, så svär bara; en
sådan SF är ingenting. Sedan flyttade Holm-
gren. till Bergmans de jag en gång blef af min
man skickad med ett paket, då jag af honom
(Holmgren) för: besväret fick 100 rdr.
Ordf. Medförde iir ey ett bref till Holmgren,
hvari bland annat; stod skrifvit: Om du vill
gifvå min -bustru. något, är du hygglig?
Hustru Svensson. Nej, inte som jag vet, så-
vida det ej låg i paketet. Hvad affärer min man
och han hade sins emellan vet jag alls inte.
Kjällberg, härefter hörd, erkände att Holm-
gren bott hos Bergman i 3 4 4 veckor, berättat
att han, begått stölden från hr Weber och gifvit
henne 7 rdr samt Bergman 300 rdr.
Mannen Svensson erkände att han visste det
Holmgren stulit från Weber; att han vexlat två
100-rdrs-sedlar, åt. H. och derför erhållit. 50
rdr; att han för Holmgrens räkning gömt en bu-
telj; fylld med penningar, först i en vedkällare
och sedan å en plats vid Uggleviken (ej Tegel-
viken, som han uppgifvit till Holmgren). Af
dessa penningar hade han, före öfverlemnandet
af dem till Holmgren tagit en femma till några
småsupar, hvarom. ham äfven jrligt underrät-
tat Holmgren.
Ordf. Ja, men han säger på annat vis, han,
Svensson. Jay den där Holmgren säjer myc-
ket som inte. är sannt,
Ordf. Nå, har du hotat mörda Holmgren då?
Svensson. Nej, han bara ljuger.
Hustrw Svensson. Jag kan intyga att min man
åldrig varit grym i sitt hem.
Holmgren... Jo, jag har allt ärligt berättat
hvad som. förefallit.
Svensaon., (Häftigt och med patos.) Ljug
inte, å nedsänk en menniska i hafsens djup.
Ordf. Har ni ej tvingat Holmgren gå ed på
att ej förråda er, eller föreslagit Bergman att
ni tillsammans skulle mörda Holmgren?
Svensson. Jag kan ej medge att jag yttrat
årt halft ord önt den saken; det är bara ljugeri
af Hohngtem.
Ordf. Ja, men Bergman har omtalat att Svens-
son proponerat det. Holmgren skulle knäppas.
Svensson. - Endast rysbara lögner.
Ordf. (Till hustru mds Hvar har ni
gjort af de 100-rårna ni fick af Holmgren.
Hustru Svensson. Jo, det ska jag göra reda
för; jag haf Töst hem en riög, två koftor, två
kjolar ; köpt Ör hy kjol, låtit förskö min måns
stöflor för 9 rdr och-gossens mina för 5: Re-
stem- ha vi ätit-upp; domaren kan väl begripa
ett det icke är för mycket på en hel vinter, då
man inte har någon arbetsförtjenst.
MOrdf. (tll mannen Svensson): Hur har ni an-
vändt de 50 rdr ni fick af den anklagade?
Svensson. Jag hår löst ut en rock ochlef...
Hit opp resten.
Bergmän; Wärefter hördjberättade: Holmgten
kom till mig den 18 dec. för att bo, hå, jä
;