i
John Bright, den store folktalaren och
folkledaren, frihetens och fribandelns väl-
lige förkämpe i England — populär der,
såsom August Blanche var här — har, så-
som vi redan berättat, ingått såsom handels-
minister i det af Gladstone nybildade kabi-
nettet. Men han intog ej utan tvekan sin
plats vid rådsbordet, ty han ansåg sig med
skäl kunna verka långt kraftigare för genom-
drifvande af sina och sina klienters — fol-
kets — intressen såsom en fri och obero-
ende agitator, än såsom medlem af en re-
gering, bland hvars medlemmar han räknar
mer eller mindre ljumma anhängare af all-
män jemlikhet. Men han ansåg det vara
en pligt mot fäderneslandet att icke vägra
att mottaga den ansvarsfulla post, som snart
sagdt påtvingades honom. ,
Det kan vara af intresse att se, med
hvilka känslor en sådan man som Bright,
den skarpt utpräglade demokraten, mottager
ett sådant uppdrag, och vi meddela derför
härnedan i öfversättning ett bref, som han
straxt efter sin utnämning tillskref en för-
trogen vän i Sheffield:
Rochdale, 7 dec. 1868.
Käre vän! Jag måste skrifva några rader
för att tacka er för ert vänskapsfulla bret.
Det är särdeles glädjande för mig att erfara,
att ni och edra vänner i Sheffield äro nöjda
med det steg, jag tagit, act sluta mig till den
nya regeringen. Jag har gjort det med största
motvilja, men påtryckningen var för stark för
att jag skulle kunna motstå den. Jag hoppas
att hafva gjort hvad som slutligen syntes mig
vara min pligt att göra. Mottag mina hjertli-
gaste tacksägelser för edra så vänliga yttran-
den och önskningar och var försäkrad om att
jag alltid blifver eder tillgifne John Bright.