Honstutställningen.
II.
Om man med skäl kan anmärka, att hi-
storiemålningen hos oss har allt för få id-
kare, så ha vi en desto större rikedom på
genremålare. Men hvilken fattigdom i den-
na rikedom! Hvilken brist på idåer, hvilken
enformighet i de framställda lifsbilderna,
med hvilken ängsligt sökt ensidighet ser
man ej det lif behandladt på duken, som
utgör källan för denna konstgren, en källa
så oändligt rik på bilder och Tfärgskift-
ningar och ur hvilken man kan ösa i oänd-
lighet, utån att den blir tömd! Och det är
GITARRER SN ESO SST OS OK EOSPSe SSAMTAN IA